Arkeolog Tom Carlsson och antikvarie Theres Furuskog i Stadsmuseets rum för fynd från aktuella arkologiska undersökningar, som Landsjö och Pryssgården.
Stadsmuseet har ett särskilt rum där fynd från aktuella utgrävningar och förundersökningar visas. Sedan den 15 september och minst åtta veckor framåt finns det en monter här med föremål som i somras hittades vid Landsjö fornborg.
Fornborgen finns vid Landsjö, knappt tio kilometer söder om Norrköping, öster om Kimstad, nära Melby. Borgen ligger på Landsjö säteris mark. Anledningen till att arkeologer från Arkeologerna, Statens historiska museer, gjort en så kallad förundersökning här är det faktum att Ostlänken ska dras fram intill platsen.
Bergknallen, eller platån, där fornborgen ligger stängs in mellan E4 och Ostlänken, varpå fornborgen blir otillgänglig.
– Den kommer att ligga kvar, vad vi vet, men den kommer att vara jättesvår att besöka, säger Tom Carlsson, arkeolog vid Arkeologerna, Statens historiska museer.
I somras, i juni och juli, gick arkeologerna över fornborgen med markradar, metalldetektor och schaktade av gräsytan med grävmaskin. Även marken nedanför borgen undersöktes.
Fornborgen är byggd cirka 400 år efter Kristus, under järnåldern, folkvandringstiden, då det var oroliga tider i hela Skandinavien. Här har man byggt tre-fyra meter breda stenmurar utom där berget stupar rakt ned. På de låga murarna har man troligen haft en träkonstruktion och det finns två ingångar.
– Man brukar prata om att kreatur är en rikedom under hela järnåldern, säger Tom Carlsson och berättar att den första runan i runalfabetet, f:et, betyder "fä" men också "rikedom".
– Då kan man tänka sig att det är kossorna, kreaturen, som man för upp här, att det är dem man vill skydda framför allt.
Innanför murarna visar stolphål att det stått kraftiga stenskodda stolpar på rad, som i en fålla, en inhägnad. Hårt trampad jord på vägen in till borgen tyder på att djuren gått upp och ned här ganska många gånger.
Patronhylsor från Mausergevär från en hemvärnsövning vid fornborgen på 1950-talet.
Arkeologerna har inte hittat några spår efter stridigheter, inga pilspetsar eller knivar. Den undersökning som gjordes med metalldetektor gav överhuvudtaget inga fynd från tiden då borgen uppfördes, däremot gjordes andra fynd, från människor som varit på platsen efter det.
Här finns spår efter hemvärnsövningar på 1950-talet, mängder med Mauserpatronhylsor. Därmed slutar man cirkeln. Platsen har fortfarande varit till för skydd, bevakning och försvar 1 500 år senare, säger Tom Carlsson.
Två kopparmynt från 1700-talet och skärvor av kinesiskt finporslin från samma tid.
I närheten av borgen har det legat en by fram till 1600-1700-talen, en by som hörde till Landsjö säteri. Men framför allt har man nedanför borgen hittat spår från säteriet, då man tömt sina skräplådor här.
– Då har det följt med två stycken 1700-talsmynt, bland annat.
Här finns också knappar, skärvor av kinesiskt porslin från 1700-talet, en kula från en musköt och en sigillstamp som hört till en rulle tyg.
Det finns 143 kända fornborgar i Östergötland. Bara ett tiotal av dem har undersökts arkeologiskt, och då företrädesvis under tidigt 1900-tal, en tid då man inte hade metalldetektorer. Det är ovanligt att man får tillfälle att undersöka en fornborg i modern tid.
Tom Carlsson är glad över möjligheten att få ställa ut föremål från aktuella undersökningar i trakten direkt på Stadsmuseet, innan de försvinner in i magasin, och museet välkomnar det också:
– Det finns en nyfikenhet bland Norrköpingsborna, säger Theres Furuskog, antikvarie och arkeolog på Stadsmuseet.