– Det finns som två olika världar. En är värld är den verkligheten som vi jobbar i och en värld är den som politiker försöker visa upp för allmänheten, med vårdgaranti och tillgänglighet, säger Lena Granath, överläkare på Vrinnevisjukhusets akutmottagning, som är en av dem som skrivit under uppropet.
Uppropet startade som en reaktion på DN:s och Maciej Zarembas artikelserie om utvecklingen i den svenska sjukvården efter införandet av New Public Management-systemet.
Systemets syfte är att effektivisera vården, minska kötider och dra ner på onödiga kostnader, med metoder som är inspirerade av den privata sektorn. Men läkarna bakom uppropet är rädda att den ökade administrationen, kostnadseffektiviseringen och produktionskraven kan komma att drabba patienterna.
– Det är diskussioner som pågår ständigt. "Varför har de inte skrivit remissen? Varför skickar de patienten till akutmottagningen utan att föregående läkarundersökningar är gjorda?" Då får vi ta ställning till om vi kan utsätta patienten för omak, eller om vi själva ska skriva remissen och låta det kosta oss 3000 kronor, säger Lena Granath.
– Konsekvensen blir fördröjningar för patienterna, det tar tid med allt det här trasslet. Det förlänger handläggningarna. Mer eller mindre, patienten får aldrig på något sätt utsättas för en ökad risk eller fara, säger hon.
Bättre IT-system kan hjälpaFrån landstingets håll medger man att läkare måste lägga mycket tid på administration, men hoppas att det ska bli bättre med nya IT-system.
– Det är sant, de har väldigt mycket administration. Och det har tyvärr inte blivit mindre, kraven på att fylla i register har snarare ökat, från nationell nivå, säger Fredrik Sjöstrand (M), vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i Östergötlands landsting.
– Vägen vi måste gå tror jag är att utveckla de IT-system vi har, så man inte måste sitta och fylla i samma sak hela tiden. Dit har vi inte kommit än, men det är den väg jag ser, säger han.
Läs mer i torsdagstidningen.