Allt fler grundskolebarn i får diagnosen adhd. Och bara de fem senaste åren har utskrivningarna av adhd-preparaten Ritalin, Concertina och Stattera ökat med 200 procent till barn mellan 6 - 16 år i Norrköping. Det visar statistik som Socialstyrelsen tagit fram åt Folkbaldet.
- Visst har det skett en ökning. Och vi får många förfrågningar från föräldrar som är oroliga och vill att vi ska utreda deras barn, säger Eva Jidenäs Johansson, vårdenhetschef för barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen (BUP) i Norrköping.
Hon menar att ökningen till stor del beror på att det idag finns en större kunskap kring adhd än tidigare. Både inom sjukvården och hos föräldrar.
- Överhuvudtaget pratas det mer om adhd idag - både i tidningar och i tv. Så kunskapen har ju ökat, säger Eva Jidenäs Johansson.
HandbokInom psykiatrin världen över används handboken Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM - IV) för att ställa psykiatriska diagnoser.
Så även av barnpsykiaterna på BUP i Norrköping.
DSM är ingen okontroversiell guide, utan har väckt stor debatt om vad som egentligen kan betraktas som sjukt. Sedan den första versionen av DSM publicerades 1952 har många diagnoser omformulerats, tillkommit och försvunnit. Till exempel avpatologiserades homosexualitet först i den sjunde tryckningen av DSM II år 1974, och neurosbegreppet slopades 1980.
Den amerikanska psykiatern Allen Frances, som ledde arbetet med nuvarande upplagan av DSM, är handbokens största kritiker. Framförallt anklagar han sig själv, och menar att hans grupp gjorde misstag som oavsiktligt bidrog till att utlösa tre falska epidemier, nämligen adhd, autism och biopolär sjukdom hos barn. Och som han hävdar också lett till att barn idag övermedicineras.
- Boken missbrukas i den psykiatriska vården. Det är alltför vanligt att läkare går från DSM direkt till Fass och skriver ut medicin. Det är faktiskt chockerande, säger Jörgen Herlofson, psykiater, psykoterapeut och vd för det bokförlag som ger ut den svenska översättningen av DSM IV.
UtredningÄven om BUP använder sig av handboken när de ställer diagnoser tror inte Eva Jidenäs Johansson att den påverkar barnpsykiaternas bedömning.
- Vi gör inte bara tester och sedan är det klart. Vi gör en ordentlig utredning där vi tittar på barnet i flera miljöer - skolan, hemmet och hur vi uppfattar barnet - innan vi tar ställning, säger hon.
Om barnet uppfyller kriterierna för adhd erbjuds medicin som ett alternativ.
- Vi informerar om att det finns läkemedel, men sedan är det upp till föräldrarna att avgöra huruvida deras barn ska ha medicin eller ej, säger Eva Jidenäs Johansson.
GenetisktEva Kärfve, docent- och universitetslektor i sociologi vid Lunds universitet, har tidigare gett ut boken "Hjärnspöken - DAMP och hotet mot folkhälsan". Nu är hon aktuell med boken "Diagnosexplotionen".
Hon tycker att de senaste årens utveckling är skrämmande, och menar att det inte finns tillräckliga vetenskapliga studier kring barn och adhd.
- De påstår att adhd är genetiskt, men det finns inga studier som visar att det är så. Nästan alla barn uppfyller kriterierna för adhd. Om de är extra oroliga eller okoncentrerade är det ofta symptom på miljön de lever i, säger hon.
Att medicinera barn för adhd anser Eva Kärfve är förenat stora risker.
- Medicinerna gör dem tysta och lite ordentliga i fyra, fem timmar, sedan förvärras deras oro - och de måste få lugnande för att komma till ro. Det här vet läkarna, och trots att de inte känner till långtidseffekterna av medicinerna så fortsätter de att skriva ut dem till barn, säger hon
