Statistiska centralbyrån (SCB) visar i en ny rapportatt valdeltagandet i Sverige varierar tydligt efter bakgrund, familjeförhållanden, om någon anhörig röstar, arbetsmarknadsstatus samt resurser i form av inkomst- och utbildningsnivå. Myndigheten menar i sin slutsats att det går att räkna ut i förväg hur stort valdeltagande det kommer att vara i vissa distrikt.
I Norrköping röstade lite färre än riksgenomsnittet i valet 2022 till kommunfullmäktige. Här röstade 79,28 procent. Rikssnittet var 84,2 procent. Det var stora skillnader i valdeltagandet mellan distrikten. I distriktet Hageby C röstade bara 42,11 procent. I valdistriktet Krokek Norra röstade 92,61 procent av de röstberättigade. SCB:s analys verkar stämma på Norrköping också. Men hur ser politikerna här på skillnaderna i demokratiskt deltagande?
Kommunstyrelsens ordförande i Norrköping, Sophia Jarl (M) och partiombudsman Per Ziljat (S) är båda överens om att det krävs mer av partierna mellan valen för att öka väljarnas politiska engagemang.
– För att vända trenden krävs insatser från både kommunen och de politiska partierna, annars riskerar röster snart att höjas för att byta ut vårt demokratiska system mot ett mer auktoritärt, säger Per Ziljat.
– Gapet mellan olika valdistrikt i Norrköping är problematiskt. Partierna måste ta större ansvar mellan valen att synas ute och skapa ett intresse, säger Sophia Jarl.
Per Ziljat menar att också att kommunen behöver arbeta aktivt med att ge människor kunskap om hur röstning och demokrati fungerar i praktiken. Det kan bland annat göras i skolor, inom vuxenutbildning och genom biblioteksverksamheten.
– De politiska partierna behöver värva fler medlemmar med olika bakgrund och erfarenheter för att minska avståndet mellan väljare och politiker.
Sophia Jarl talar en hel del om det personliga ansvaret och att soffliggandet på många sätt påverkar samhället negativt.
– Om en stor andel av de röstberättigade i ett område inte röstar så har de på många sätt försatt sin chans att påverka mycket av politiken den kommande mandatperioden. Då kommer inte deras vilja eller önskan i olika frågor. På längre sikt kan det leda till ett splittrat samhälle. De lever i en kommun, men använder inte sin rösträtt för att påverka utvecklingen. Det kan då uppstå en känsla av utanförskap – ingen tar tillvara mina intressen eller vad jag tycker är viktigt. Samtidigt måste var och en inse vilket ansvar man själv har.
Finns ni ute i distrikt som har få röstande?
– I vår lokala valanalys pekas bland annat Hageby och Navestad ut som en centrala områden för oss att öka vår närvaro i. Vi har redan börjat, bland annat höll vi en framgångsrik vårkampanj där nu under maj månad. Under kommande år kommer vi att arbeta med medborgardialog genom dörrknackningar, aktiv medlemsvärvning och stärkt samarbete med föreningslivet i området, säger Per Ziljat.
Sophia Jarl berättar att hon som kommunstyrelsens ordförande är ute mycket och träffar människor runt om i kommunen. Och hon använder också sociala medier för att berätta om vilken politik man har och varför man har den politiken.
– Som parti arbetar vi i olika geografiska föreningar och vi som moderater strävar efter att vara aktiva i samhället på fler sätt än vårt politiska engagemang och därmed fånga upp medborgarnas åsikter även så.