Lägret ur barnens perspektiv

Ett barn har ritat en lekplats med skylten ?Juden nicht zugänglich? (judar förbjudna på denna plats).

Över en natt förändrades judarnas situation i Tjeckien efter nazisternas intåg i mars 1939.

Med kritor och pennor har de judiska barnen i skildrat sin verklighet. Teckningarna, gjorda i koncentrationslägret och judiska gettot Theresienstadt, visar byggnadernas exteriörer med murar och portar, men också interiörer. Livet i sovsalarna, matutdelningen och duscharna.

Trots den mänskliga nöden och misären utvecklades ett kulturliv i lägret. För att skona barnen och sysselsätta dem med något berikande hölls hemlig undervisning. Konstnären Friedl Dicker-Brandeis höll bildlektioner, väl medveten om konstens terapeutiska roll. Hon uppmanade hon barnen att "teckna det du ser".

- Skapandet blev ett sätt att bearbeta det som hänt, konstaterar intendent Carin Fahlén när hon visar utställningen för eleverna från De Geer-gymnasiet.

Konsten som överlevnadsstrategi speglas också i teckningar av minnen från livet före lägret, drömmar, fjärilar och fantasier.

Ett av de fyra tecknande barnen som överlevde var Helga Ho?ková-Weissová. Sedermera blev hon känd konstnär som i sitt konstnärskap bearbetat sina upplevelser. I Harlekinen visas även kortfilmen Helga L520 om hennes minnesbilder från lägret som barn.

Utställningen är öppen för allmänheten, men är främst riktad mot skolor.

Läs hela artikeln i Folkbladet.