Låg personaltäthet i kommunens skolor
NORRKÖPINGPersonaltätheten i Norrköpings skolor och förskolor är forfarande lägre än i riket i övrigt. Det framgår av den färska kvalitetsredovisningen för år 2000. Under de båda senaste åren har personaltätheten inom Norrköpings barnomsorg till och med minskat ytterligare något. Medan den däremot ökat på andra håll i landet.
-För förskolan gäller att Norrköping har 6,6 barn per årsarbetare, mot 5,5 barn för kommungruppen och 5,3 för riket som helhet.
-Inom familjedaghemmen har man i Norrköping 5,6 barn per årsarbetare, att jämföra med 5,3 i kommungruppen och 5,5 i riket som helhet.
-I fråga om fritidshem har Norrköping 25,5 barn per årsarbetare, medan siffran för kommungruppen är 19,2 barn och för riket som helhet 17,8 barn.
-Inom grundskolan har Norrköpings kommun 7,2 lärare per 100 elever, 0,4 lärare lägre än riksgenomsnittet.
Kommunens kostnader för barnomsorgen sjönk med 5,4 procent från 1999 till år 2000, mycket på grund av att barnantalet i de aktuella åldrarna minskat kraftigt.
22 av förskolorna inom kommunen drivs i extern regi, varav 13 av föräldrakooperativ.
Inom grundskolan befinner sig nu den så kallade "elevpuckeln" på ett markant sätt inom årskurs 4. Sedan minskar barnkullarna neråt i åldrarna i stort sett år för år, något som kommer att ställa stora krav på flexibilitet när det gäller personal och lokaler framöver.
604 grundskoleelever går i privata skolor. Norrköping har nu fyra sådana - An Noor (muslimsk), Kunskapsskolan Strömmen, Rudolf Steinerskolan (Waldorf) samt Vindruvan (Agape).
Av grundskolans drygt 15.117 elever var 2.680, ca 18 procent, berättigade till modersmålsundervisning; de hade alltså något annat hemspråk än svenska.
Det noteras att bara 42 procent av de därtill berättigade deltog i hemspråksundervisningen. Andelen har sjunkit mycket kraftigt på senare år, efter att i slutet av 80-talet ha uppgått till 87,5 procent.
<b>Dominerande språk</b>
De båda dominerande hemspråken är arabiska och bosniska/serbiska/kroatiska (vad som tills nyligen benämndes serbokroatiska men som nu delats upp), med drygt 500 deltagande elever i vardera språkgruppen.
Överlägset flest "berättigade till modersmålsundervisning", som termen lyder, hade man inom södra kommundelen, 988 elever, följt av City 505, Eneby 469 och Västra 406.
Prov och betyg visar på en betänkligt låg nivå på flera håll. Förhållandena skiljer sig avsevärt mellan olika skolor. När det gäller de nationella proven i femman finns skolor där 30-40 procent av eleverna saknar tillräckliga kunskaper i basämnena, medan motsvarande siffror på andra skolor ligger mellan 0-4 procent.
Betygen i årskurs 9 i svenska, matematik och engelska uppvisar, som tidigare redovisats, ett liknande mönster.
<b>Först nu?</b>
Under rubriken "framtidsfrågor" dras i kvalitetsredovisningen vissa som det heter "slutsatser" av dessa siffror. Här blir man dock lite förvånad över att behöva läsa självklarheten att "Vid en djupare analys av vilka skolenheter som har större svårigheter än andra att uppnå kursplanernas mål framgår det att det är skolor i socialt utsatta områden." Är det verkligen först nu som de ansvariga insett detta?
Samtidigt som personaltätheten inom Norrköpings grundskolor alltså är relativt låg står man, påpekas även i denna kvalitetsredovisning, inför stora rekryteringskrav.
Den hotande personalbristen beskrivs som det för grundskolan "helt dominerande orosmolnet". Större elevkullar kommer att kräva mer personal, samtidigt som kommunens skolor har stora personalavgångar framför sig.
"Mot denna bakgrund krävs en kommunal kraftsamling för att rekrytera personal", heter det. Dock ingen helt enkel uppgift, med tanke på hurpass oattraktivt läraryrket verkar vara på väg att bli.
Så jobbar vi med nyheter