– Det är för mig en gåta hur man kan göra någonting sånt här, speciellt någon man levt nära. Det är en chock, det är fruktansvärt helt enkelt, sa ex-frun i ett polisförhör i slutet av mars.
Förhöret gällde ett misstänkt grovt bedrägeri som skulle ha utförts med hjälp av hennes personuppgifter.
– Jag fick hem många UC-kontroller från olika banker under den här perioden, berättade ex-frun i förhöret, enligt polisens förundersökning.
Ex-frun förstod först inte att någon hade försökt låna pengar i hennes namn, även om hon reagerade på informationsbreven om kreditupplysningar som skickades till henne.
Nu har hennes före detta fru, en kvinna från Norrköping, åtalats misstänkt för bland annat grovt bedrägeri genom olovlig identitetsanvändning och urkundsförfalskning. Kvinnan misstänks ha ansökt om ett stort antal lån i sin ex-frus namn. Hon ska ha skickat förfalskade låneansökningar till en rad olika banker och låneinstitut. Den typen av brott brukar kallas för identitetsstöld.
Vid ett tillfälle fick kvinnan ett lån både beviljat och utbetalat. Banken som beviljade lånet betalade ut 149 000 kronor till hennes konto.
Kvinnan förnekade först att hon hade gjort låneansökningar i någon annans namn. I ett senare polisförhör hävdade kvinnan att det var en manlig bekant som hade skickat in lånehandlingarna, och att hon själv hade hjälpt till att lägga in uppgifter.
– Varför gjorde du det? frågade förhörsledaren.
– För att han hotade att lägga ut en massa nakenbilder på mig om jag inte hjälpte till, svarade kvinnan.
Den utpekade mannen blev delgiven misstanke i målet, men misstanken mot honom är numera nedlagd. Endast kvinnan har åtalats för brott.
Förutom grovt bedrägeri har hon åtalats för fyra fall av försök till grovt bedrägeri genom olovlig identitetsanvändning. I flera fall ska det endast ha varit tillfälligheter som gjort att lånen inte betalades ut.
Kvinnan misstänks ha ansökt om lån på summor mellan 149 000 och 400 000 kronor med hjälp av sin ex-frus personuppgifter. I vissa fall beviljades hennes ansökningar, men eftersom lånen inte verifierades betalades inga pengar ut.
Till bevisningen hör bland annat en analys av IP-adresser och ett inspelat telefonsamtal mellan kvinnan och en försäljare på en jämförelsetjänst för lån. I telefonsamtalet ska kvinnan ha uppgett att försäljaren pratade med ex-frun.