Som sämst var betygen bland Norrköpings niondeklassare 2017, då kommunen låg långt under riksgenomsnittet i de olika parametrar som mäts. Sen dess har det sakta men säkert gått uppåt. Den senaste statistiken visar att det genomsnittliga meritvärdet, för kommunala och friskolor tillsammans, har gått upp från 231 poäng vårterminen 2020 till 235 poäng vårterminen 2021. Det betyder att kommunen nu tagit sig över riksgenomsnittet.
– Riksgenomsnittet ligger oförändrat kvar på 231. Det är jätteskönt. Våra elever är så här duktiga. Men vi har mer att göra framåt, framför att när det gäller gymnasiebehörigheten. Vi har som målsättning att alla elever ska vara behöriga till gymnasiet, och där är vi inte än, säger Sofie Lindén.
Behörigheten till gymnasiet ligger nu på 84 procent, vilket är en ökning med två procentenheter. Andelen elever i årskurs 9 som uppnår kunskapskraven i samtliga ämnen har ökat från 72 till 75 procent.
När Skolverket i förra veckan presenterade sin sammanställning av betygsresultaten i årskurs nio och gymnasiet konstaterades att betygen ligger kvar på samma nivå, och både Skolverket och Lärarnas riksförbund varnade för att de kunde finnas inslag av "glädjebetyg" i statistiken. Det menar Sofie Lindén att det inte handlar om i Norrköpings fall.
– Nej, det som lärarna har känt under det här året är att de varit extra noggranna med att följa eleverna. Vi har också haft en positiv utveckling över tid, och inte några jättestora häv. Vi har gjort medvetna satsningar och prioriteringar. Hade det varit ett stort häv hade jag kanske varit mer orolig, men nu ser jag det som ett tecken på kvalitet.
Även om elevernas kunskapsnivå ökat generellt ser man fortfarande skillnader i resultaten mellan de olika kommunala skolorna. Mosstorpsskolan och Borgsmoskolan som har exempelvis högst andel behöriga till gymnasiet, medan Hagaskolan och Hultdalsskolan ligger sämst till. Djäkneparksskolan och Mosstorpsskolan ligger i topp vad gäller genomsnittligt meritvärde medan Ektorpsskolan och Råsslaskolan ligger i botten där.
Går det att ändra på eller kommer det alltid vara olika mellan skolorna?
– Jag tänker att alla elever, oavsett vilken skola de går på, har förutsättningar bara man möter dem på rätt sätt. Likvärdigheten ska fortsätta att öka. Det är inte skillnad i kvalitet på våra skolor utan det här handlar om att se vilka enskilda ämnen en skola behöver förbättra sina resultat i. Vi behöver lära av varandra för att stärka kvalitén på den enskilda enheten, säger Sofie Lindén.
Glappet i kunskapsnivå mellan tjejer och killar har minskat något, men är fortfarande ganska stort. Killarna har i snitt 218 i meritpoäng medan tjejerna har 236.
Hur jobbar ni med det?
– Det arbetet görs främst på lärarnivå. Det vi kan göra centralt är att ta fram statistik och synliggöra skillnader och avvikelser så att man sen kan föra diskussioner på arbetslagsnivå till exempel. Har vi fått med oss alla elever nu, eller har vi inte det? Behöver jag förändra något i min undervisning för att fler ska ha möjlighet att lära sig?
Vad har ni för mål framåt?
– Målet och ambitionen är att alla elever ska lyckas och i det här fallet handlar det om att alla ska nå behörighet till gymnasiet. Då är målet 100 procent, och då måste man tro på det och arbeta för det varje dag.