Kunskaper försvinner från Vrinnevisjukhuset
Vrinnevisjukhusets katastrofberedskap utarmas på sin kompetens på grund av besparingarna. Redan efter årsskiftet tror personalen att det kan bli besvärligt. - Det här är kunskaper som behöver hållas uppe genom ständig övning, men vad kan vi göra när vi inte längre får ta hand om traumafall på Vrinnevisjukhuset, undrar Oskar Luttu, narkosöverläkare på Vrinnevisjukhuset.
Oskar Luttu, narkosöverläkare på Vrinnevisjukhuset, är oroad över dagerns situation. - Vår kompetens riskerar att försvinna när vi inte regelbundet får utöva vissa kunskaper och det kan få allvarliga konsekvenser, förklarar han. FOTO: OLA AXMAN
Foto:
- Katastrof och beredskapsfrågan är en kompetens som är på väg att utarmas i den nya organisationen. Inom något års tid kommer den nuvarande kompetensen att helt vara utarmad. Sker inga förändringar på utbildning och erfarenhetssidan kommer vi att ha ett besvärligt läge kanske redan till våren 2005, säger Vrinnevisjukhusets Chefsöverläkare Christer Liedgren.
Kunskap försvinner
Socialstyrelsen nämner även att det föreligger en risk med dagens besparingar inom sjukvården och det är att beredskapssatsningarna försvagas. Personalen på Vrinnevisjukhuset är idag mycket oroad över situationen.
- Det måste finnas en tillgång på tränad personal. Men som det är nu försvinner kunskapen snabbt när man inte får arbeta med det, säger Gunilla Stefan, beredskapssamordnare, och förklarar att det inte bara gäller läkare utan en hel kedja med personal bland annat på operation, akuten och intensivvårdsavdelningen, som måste ha komptetens och kunna samarbeta om det händer en större olycka.
- Man måste hålla på med det regelbundet för att vara duktig inom just det området. Stämningen bland oss narkosläkare är uppgiven. En viktig del av det som vi tog anställning för att göra får vi inte utföra längre, säger Oskar Luttu.
Inget larm
Vid olycksfall finns det fortfarande en sjukvårdsgrupp som ska utgå från Vrinnevisjukhuset. Men nytt efter omorganiseringen är att SOS inte längre kan skicka larm om sjukvårdsgruppen. Det begär idag förste ambulansen, vilket medför både bra och mindre bra effekter.
- Det blir inte några onödiga utryckningar för sjukvårdsgruppen. Men de gånger när vi kanske behövs kan tiden för oss att ta oss till platsen ställas mot tiden för transport till Universitetssjukhuset, säger Oskar Luttu.
- Jag kan förstå att ambulansen då i första hand väljer att åka direkt till Linköping. För oss tar det tid att få in ersättare och sedan att ta oss ut och på den tiden kan de vara framme vid Universitetssjukhuset. Vid olycksfall är ofta varje minut viktig för patientens fortsatta hälsa, fortsätter han.
På Norrköpings brandförsvar anser man att det var bättre när SOS kunde begära en sjukvårdsgrupp.
- Med det gamla systemet sparade man tid. Idag finns det nog risk att de kan ha svårt att ta sig dit, säger Allan Nautras, vakthavande befäl på Norrköpings brandförsvar.
Så jobbar vi med nyheter