Kungsängen måste öka från 87000 till 300000
300.000 passagerare årligen (i fjol 87.000) är vad Kungsängen måste upp till för att gå ihop sig.När nu kommunstyrelsens ordförande Mattias Ottosson alltså får även en flygplats i "sin" ägo.- Vi får se efter ett år, hur utvecklingen varit. Men det krävs nu verkligen, att näringslivet utnyttjar Kungsängen, säger han.
Experter, som Folkbladet talade med häromveckan, befarade stora framtida förluster. Som då Norrköpings kommun får stå för.
Kungsängen har gått med 20-25 milj kr i årliga förluster. För flygplatser på jämförliga orter har förlustsiffran legat på ungefär samma nivå. Är detta då också vad Norrköpings kommun får räkna med?
- Nej, vår tanke är ju att det ska bära sig, säger Mattias Ottosson optimistiskt.
- En skillnad jämfört med andra flygplatser är, att vi nu inte behöver ha några kapitalkostnader. Sen får vi titta på, om vi kan utveckla chartern och fraktflyget. Där tror jag, att det finns potential.
- Lågprisflyget kan också vara ett alternativ. Vi har kontakter med företag i den branschen, säger Ottosson.
Inte i längden
Kungsängen kommer nu att drivas genom ett nytt kommunalt bolag. I samband med övertagandet skjuter Luftfartsverket, som det ser ut, till kommunen 10 milj kr. Det täcker ju en del av första årets förlust.
Men sedan då? 20-25 milj kr i årliga förluster är, framgår det också av Ottosson, knappast något som Norrköpings kommun i längden kan bära.
Ottosson har heller inte längre något hopp om statligt stöd till Kungsängen. Tvärtom är ju det statliga driftsbidraget på väg bort för orter med inte mer än två timmars restid till Stockholm.
Därför ryker, av allt att döma, de närmare 6 milj kr i årligt statsbidrag som Linköpings flygplats har. Och därför kommer Norrköping överhuvud taget aldrig i åtnjutande av detta statliga stöd.
Också flygplatschefen Mari Torstensson vill se optimistiskt på sin flygplats framtid. En del av senare års förluster är, säger hon, omställningskostnader som man nu inte längre har.
Men organisationen är nu så slimmad, att billigare än så här kan flygplatsen inte drivas. Ska förlusterna kunna bringas ner måste passagerarantalet öka rejält.
Kan gå runt
- Kalkyler visar att en flygplats av den här typen, som då inte är någon storflygplats, kan gå runt med 300.000 passagerare per år, säger Mari Torstensson. Och hon pekar på att under SAS glansdagar flög 230.000 passagerare årligen från Kungsängen (i fjol 87.000).
- De passagerarna flyger säkert nu också, fast från andra flygplatser. Och redan när SAS låg på topp var det 40 procent som flög från Arlanda. Så visst finns det mycket att hämta.
Det är också, enligt Torstensson, just den reguljära trafiken som Kungsängen måste bygga på. Charter kan inte vara annat än ett komplement.
Här finns ju också konkurrens. Skavsta har på senare år inte haft något charterflyg men är nu på gång igen. I förra veckan meddelade t ex Fritidsresor, att de kommer att börja flyga från Skavsta till sommaren. Det blir då fyra destinationer - Mallorca, Kreta, Turkiet och Bulgarien.
Lönsamt regionalt
Sedan har, säger Torstensson, en regionekonomisk utredning för Värmland visat, att medan Karlstads flygplats i sig gått med förluster så har regionen som helhet - näringslivet etc - tjänat mer än 100 milj kr på dess existens.
- Så det kan ju vara dyrt för en kommun också att inte lägga ut de 20 milj kr, som en flygplatsen kan kosta.
Däremot verkar det ju otroligt, att Norrköping skulle kunna få med sig några andra kommuner på att finansiera Kungsängen. Spåren från den havererade regionala finansieringen av Symfoniorkestern förskräcker ju.
Mattias Ottosson understryker, att näringslivet nu måste se till att utnyttja Kungsängen. Idag väljer man i alltför hög grad Arlanda.
Men det får man allt ta och dra ner på, om Kungsängen ska överleva. För om inte ens det lokala näringslivet flyger härifrån, då försvinner poängerna med kostsamma kommunala subventioner.
Så jobbar vi med nyheter