Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Kulturslinga vid Hults bruk stoppas av Holmen

Kultur- och miljövårdsföreningen Yxskaftet i Hultbruk har sen flera år tillbaka kämpat för att skapa en kulturslinga som ska tillgängliggöra Hults bruks historia. Men planerna får nu läggas ner, när Holmen säger nej till att upplåta marken.

Här nedanför ligger ruinerna av fyra smedjor. "Det här är brukets vagga, det var här allt började, säger Bo Wetterhall, till höger. Han och Lars Hammarström är besvikna över att tvingas lägga ner projektet med en kulturslinga.

Här nedanför ligger ruinerna av fyra smedjor. "Det här är brukets vagga, det var här allt började, säger Bo Wetterhall, till höger. Han och Lars Hammarström är besvikna över att tvingas lägga ner projektet med en kulturslinga.

Foto: Louise Åsenheim

Norrköping2022-06-11 14:00

2019 tog Lars Hammarström, medlem i "arkivgruppen" i kultur- och miljövårdsföreningen Yxskaftet, kontakt med länsstyrelsen för att diskutera ett iordningställande av lämningarna vid Hults bruk. Längs med Hultåns utlopp från Ågelsjön finns rester av de fyra smedjor som är Hults bruks vagga.

– De är anledningen till att Hults bruk finns. Den första smedjan stod klar 1709, säger Bo Wetterhall, en av medlemmarna i arkivgruppen och engagerad i platsens historia.

För att få sträckan tillgänglig vill föreningen rusta upp gångvägen som idag är igenväxt med gräs och sly, och bygga upp en ny bro över Hultån där den tidigare gångbron rivits. 

– Vi vill att ruinerna ska vara lätta att komma fram till och se. Sen vill vi sätta upp informationstavlor om Hults bruks historia, säger Lars Hammarström.

Eftersom ån ligger inom länsstyrelsens naturvårdsområde tog Lars kontakt med dem och efter ett fältbesök 2021 framkom att de ställer sig positiva till idén. "Länsstyrelsen bedömer att förslaget skulle berika området ur kulturmiljösynpunkt" skriver antikvarien. 

undefined
Till vänster om de gamla smedstugorna låg smedjorna. Det är där föreningen önskar att en kulturstig skulle gå.

Lars och Bo är säkra på att de hade kunnat få finansiering från flera håll till att förverkliga kulturslingan, men på grund av en marktvist med Holmen tog projektet en annan vändning. Stigen skulle nämligen behöva gå över Holmens mark för att komma ner till ån, och den väg som tidigare fanns runt hörnet på en av de smedstugor som Holmen äger, har nu blivit trädgård till en av sommargästerna.

– Vi kommer inte längre så nu lägger vi ner projektet, säger Lars, inte utan bitterhet i tonen.

Efter allt jobb han lagt ner på projektet har han svårt att förstå Holmens inställning i frågan.

– Att de vill bromsa om en sådan småsak, det är helt otroligt, säger Lars. 

– Det är småsnålt, säger Bo.

Holmen har erbjudit föreningen att i stället få bygga trappor ner till ån, men det tycker de inte är en bra idé.

– Vi vill ju göra det här för att området ska bli tillgängligt för alla, och då stänger vi ute alla äldre, handikappade och de med barnvagn. 

Har ni ingen förståelse för hyresgästen?

– Rent formellt är det ingen tomt där, utan hyresgästen har utvidgat sin trädgård, säger Bo.

undefined
Bo Wetterhall och Lars Hammarström vid platsen för den tilltänkta kulturslingan.

Torbjörn Elofson är avdelningschef på Skog och Mark på Holmen och säger att det inte finns några planer på att ta fram den gamla vägen igen.

– Den gamla vägen kommer ut på ett dåligt ställe för oss, vilket gör att det kommer att störa en av våra hyresgäster. Det är en anledning till att vi inte vill ha den där, säger han.

– Vi föreslog en annan dragning för att komma fram till ruinerna med det var de (föreningen, reds anm.) inte intresserade av.

Finns en vilja från ert håll att hitta någon annan lösning?

– Vi har inga planer på det i dagsläget, men vi är inte motvilliga till att fortsätta en diskussion på något sätt. Hittar man en bra lösning så absolut.

Ligger det inte i ert intresse som ägare att tillgängliggöra historien?

– Jo absolut, och vi har flera ställen som vi är engagerade i för att lyfta kulturhistoria. Vi lägger ner både tid och pengar för att bevara kulturhistoria. Bland annat ett antal torp mellan Finspång och Rejmyre, och vi har Gruvstugan i Finspång som vi underhåller och sköter. Vi har gjort ett antal aktiva val när det gäller vår kulturhistoria. Sen kan vi inte vara med överallt.

Hults bruk

1697 blev Jakob Reenstierna ägare till torpet Hult. Han ansåg att detta var rätt plats för ett järnbruk och 1709 stod den första smedjan klar.

Man tillverkade först skeppsspik, som var av mycket hög kvalitet. Den exporterades ända till Spanien och Portugal.

Ägaren Gunnar Ekelund valde på 1880-talet att satsa på industriell yxtillverkning, vilket blev lyckosamt.

Holmen köpte Hults bruk 1944 och separerade yxtillverkningen från lant- och skogsbruket. 

Numera ingår bruket i Hultaforskoncernen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!