Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Kulturslinga vid Hults bruk stoppas av Holmen

Kultur- och miljövÄrdsföreningen Yxskaftet i Hultbruk har sen flera Är tillbaka kÀmpat för att skapa en kulturslinga som ska tillgÀngliggöra Hults bruks historia. Men planerna fÄr nu lÀggas ner, nÀr Holmen sÀger nej till att upplÄta marken.

HÀr nedanför ligger ruinerna av fyra smedjor. "Det hÀr Àr brukets vagga, det var hÀr allt började, sÀger Bo Wetterhall, till höger. Han och Lars Hammarström Àr besvikna över att tvingas lÀgga ner projektet med en kulturslinga.

HÀr nedanför ligger ruinerna av fyra smedjor. "Det hÀr Àr brukets vagga, det var hÀr allt började, sÀger Bo Wetterhall, till höger. Han och Lars Hammarström Àr besvikna över att tvingas lÀgga ner projektet med en kulturslinga.

Foto: Louise Åsenheim

Norrköping2022-06-11 14:00

2019 tog Lars Hammarström, medlem i "arkivgruppen" i kultur- och miljövĂ„rdsföreningen Yxskaftet, kontakt med lĂ€nsstyrelsen för att diskutera ett iordningstĂ€llande av lĂ€mningarna vid Hults bruk. LĂ€ngs med HultĂ„ns utlopp frĂ„n Ågelsjön finns rester av de fyra smedjor som Ă€r Hults bruks vagga.

– De Ă€r anledningen till att Hults bruk finns. Den första smedjan stod klar 1709, sĂ€ger Bo Wetterhall, en av medlemmarna i arkivgruppen och engagerad i platsens historia.

För att fĂ„ strĂ€ckan tillgĂ€nglig vill föreningen rusta upp gĂ„ngvĂ€gen som idag Ă€r igenvĂ€xt med grĂ€s och sly, och bygga upp en ny bro över HultĂ„n dĂ€r den tidigare gĂ„ngbron rivits. 

– Vi vill att ruinerna ska vara lĂ€tta att komma fram till och se. Sen vill vi sĂ€tta upp informationstavlor om Hults bruks historia, sĂ€ger Lars Hammarström.

Eftersom Ă„n ligger inom lĂ€nsstyrelsens naturvĂ„rdsomrĂ„de tog Lars kontakt med dem och efter ett fĂ€ltbesök 2021 framkom att de stĂ€ller sig positiva till idĂ©n. "LĂ€nsstyrelsen bedömer att förslaget skulle berika omrĂ„det ur kulturmiljösynpunkt" skriver antikvarien. 

undefined
Till vÀnster om de gamla smedstugorna lÄg smedjorna. Det Àr dÀr föreningen önskar att en kulturstig skulle gÄ.

Lars och Bo Àr sÀkra pÄ att de hade kunnat fÄ finansiering frÄn flera hÄll till att förverkliga kulturslingan, men pÄ grund av en marktvist med Holmen tog projektet en annan vÀndning. Stigen skulle nÀmligen behöva gÄ över Holmens mark för att komma ner till Än, och den vÀg som tidigare fanns runt hörnet pÄ en av de smedstugor som Holmen Àger, har nu blivit trÀdgÄrd till en av sommargÀsterna.

– Vi kommer inte lĂ€ngre sĂ„ nu lĂ€gger vi ner projektet, sĂ€ger Lars, inte utan bitterhet i tonen.

Efter allt jobb han lagt ner pÄ projektet har han svÄrt att förstÄ Holmens instÀllning i frÄgan.

– Att de vill bromsa om en sĂ„dan smĂ„sak, det Ă€r helt otroligt, sĂ€ger Lars. 

– Det Ă€r smĂ„snĂ„lt, sĂ€ger Bo.

Holmen har erbjudit föreningen att i stÀllet fÄ bygga trappor ner till Än, men det tycker de inte Àr en bra idé.

– Vi vill ju göra det hĂ€r för att omrĂ„det ska bli tillgĂ€ngligt för alla, och dĂ„ stĂ€nger vi ute alla Ă€ldre, handikappade och de med barnvagn. 

Har ni ingen förstÄelse för hyresgÀsten?

– Rent formellt Ă€r det ingen tomt dĂ€r, utan hyresgĂ€sten har utvidgat sin trĂ€dgĂ„rd, sĂ€ger Bo.

undefined
Bo Wetterhall och Lars Hammarström vid platsen för den tilltÀnkta kulturslingan.

Torbjörn Elofson Àr avdelningschef pÄ Skog och Mark pÄ Holmen och sÀger att det inte finns nÄgra planer pÄ att ta fram den gamla vÀgen igen.

– Den gamla vĂ€gen kommer ut pĂ„ ett dĂ„ligt stĂ€lle för oss, vilket gör att det kommer att störa en av vĂ„ra hyresgĂ€ster. Det Ă€r en anledning till att vi inte vill ha den dĂ€r, sĂ€ger han.

– Vi föreslog en annan dragning för att komma fram till ruinerna med det var de (föreningen, reds anm.) inte intresserade av.

Finns en vilja frÄn ert hÄll att hitta nÄgon annan lösning?

– Vi har inga planer pĂ„ det i dagslĂ€get, men vi Ă€r inte motvilliga till att fortsĂ€tta en diskussion pĂ„ nĂ„got sĂ€tt. Hittar man en bra lösning sĂ„ absolut.

Ligger det inte i ert intresse som Àgare att tillgÀngliggöra historien?

– Jo absolut, och vi har flera stĂ€llen som vi Ă€r engagerade i för att lyfta kulturhistoria. Vi lĂ€gger ner bĂ„de tid och pengar för att bevara kulturhistoria. Bland annat ett antal torp mellan FinspĂ„ng och Rejmyre, och vi har Gruvstugan i FinspĂ„ng som vi underhĂ„ller och sköter. Vi har gjort ett antal aktiva val nĂ€r det gĂ€ller vĂ„r kulturhistoria. Sen kan vi inte vara med överallt.

Hults bruk

1697 blev Jakob Reenstierna Àgare till torpet Hult. Han ansÄg att detta var rÀtt plats för ett jÀrnbruk och 1709 stod den första smedjan klar.

Man tillverkade först skeppsspik, som var av mycket hög kvalitet. Den exporterades Ànda till Spanien och Portugal.

Ägaren Gunnar Ekelund valde pĂ„ 1880-talet att satsa pĂ„ industriell yxtillverkning, vilket blev lyckosamt.

Holmen köpte Hults bruk 1944 och separerade yxtillverkningen frĂ„n lant- och skogsbruket. 

Numera ingÄr bruket i Hultaforskoncernen.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!