Kulturnatt mitt på dagen
NORRKÖPINGFolklekarne spelar östgötalåtar på Granens äldreboende, och Anna-Lisa Johansson kan bara inte sitta still i sin rullstol.Fötterna stampar, så gott det går nuförtiden, mot fotstödet. Armarna rör sig i luften. Ansiktet lyser.När det är Kulturnatt mitt på dagen, här på Granen.
När spelmansmusiken klingar på Granens äldreboende, då lever Anna-Lisa Johansson med så intensivt i dess toner och rytmer. FOTO: JANNE FORSBY
Foto: Fotograf saknas!
Här intonas vals av Kisaspelmannen Allan Mannerberg, en gånglåt från Risingetrakten, Harrys hambo av en dåtida violinist i Norrköpings Orkesterförening, låtar från bröderna Hellström på Vikbolandet (som i sin tur kanske hade dem från legendariske Pelle Forss)...
Men då är vi långt bort på 1800-talet, liksom när det gäller Rejmyrespelmannen Karl-August Lindblom ? om vilken Folklekarnes anförare Kurt Ehlert berättar, att man där än i dag har talesättet ?omaka som Lindblom och hans Lotta?.
Rätt många av de 70-talet åhörarna bor här på Granen, men också anhöriga och andra äldre har tagit sig hit.
De många förtjusta minerna salen runt bär vittne om hur musik kan lyfta sinnet ännu högt upp i åren. Och vi kan bara inte slita blicken från kvinnan i rullstolen, som sitter mitt i salen och som lever med så totalt.
Glädje i toner
Allt intensivare trampar hennes fötter mot fotstödet, händerna lyfts för att snart formligen sväva i luften, munnen sjunger med, hela ansiktet lyser. Hennes glädje i rytmerna och tonerna fyller hela salen.
Efteråt får vi veta att visst älskar hon den här musiken, liksom också all möjlig annan musik.
? Fast inte symfonier, säger hon.
? Och jag kan inte hålla mig still när jag hör sådan här musik, jag måste röra ben och armar.
Anna-Lisa Johansson heter hon, 78 år är hon och sjungit och dansat har hon gjort mycket i sin dar, berättar hon. Så vi frågar vilka hennes favoritdanser har varit.
? Av det moderna tycker jag bäst om slowfox, säger Anna-Lisa.
Och av det gamla då?
? Vals. Jag har dansat så mycket vals. Och så har jag haft så trevligt på det där stället där det var teater, vad heter det nu igen... jo, Arbis. Å, vilken underbar stämning det var där! säger Anna-Lisa.
Och även här på Granen ? där det nu denna dag har spelats polka och vals, hambo och polkett, gånglåt från Risinge och schottis från Norrköping.
Jodå! Och ?Gate upp och gate ner? heter den, till yttermera visso. Liksom precis som sig bör...
Så jobbar vi med nyheter