Krokeks kloster ska grävas ut - med hjälp av markradar

- Jag har till och med hört farhågor om att vi ska ta dit grävskopor i letandet efter gamla klostermurar och annat, men så är absolut inte fallet, säger Ulf Svensson.
- Det här handlar bland annat om en väldigt modern form av "utgrävning", nämligen med hjälp av en markradar. Vi har anlitat ett företag som "dammsuger" marken med en radar och får då fram allt som döljs under ytan på en radarskärm. Då kan vi förhoppningsvis få en bild av vad som finns kvar av klostret och dess läge.
- Detta innebär att några utgrävningsingrepp inom kyrkoområdet inte ska göras, utan vi kommer endast att gräva ut två gamla husgrunder utanför kyrkomuren, varav den ena kanske härstammar från det gamla klosterkapellet.
- Dessutom kommer vi att anlita arkeologer, som ska gör en utgrävning och därefter en omfattande dokumentation om Vårfruklostret.
Enligt Barbro Westlund ser hon dock ingen anledning att sätta igång med dess utgrävningar:
- Dels tycker jag att platsen i sig runt ödekyrkan är så vacker, att det känns synd att störa gravfriden. Vi har ju även friluftsgudstjänster där på sommaren, då många uppskattar lugnet och friden på just den här platsen.
- Dessutom är det ju så att vi fortfarande använder minneslunden från 1978, där många Krokeksbor vilar och det tycker jag också är ett skäl att inte röra marken runt ödekyrkan.

<B>+ Men är det inte spännande och intressant att få veta mer om Krokeks klosterhistoria?</B>
- Jag tycker att vi vet så mycket redan idag, att det räcker med dessa kunskaper. Resten kan vi föreställa oss med hjälp av vår fantasi, utan att gräva oss ner i marken.

Turistattraktion
Men Ulf Svensson är dock mycket entusiastisk inför de planerade utgrävningarna:
- I slutändan handlar det om att vi som är med i projektet, hoppas att klosterutgrävningarna ska utmynna i att klosterområdet blir en stor turistattraktion med guidningar under sommaren.
- Och jag kan berätta att vi lyckats få in cirka 500.000 kronor för detta projekt från Sparbanksstiftelsen Alfa, fonder i Norrköpings kommun och stöd från Kyrkliga samfälligheten. Vi har också ansökt om kyrkoantikvariska medel.
- Vi menar att det är kulturhistoria av första rang för Kolmården och till och med ha ett riksintresse. Ja, rent av ett europeiskt intresse, som kan locka många turister och kulturpersonligheter till Kolmården. Vi hoppas att de här klosterruinerna ska bli en ny fantastisk kulturattraktion, som ett komplement till Kolmårdens djurparks alla besökare.
- Även skolorna i Norrköping hoppas vi får stor glädje av den här satsningen, via ett levande undervisningsmaterial via vår utgrävning och dokumentation, om hur man levde och arbetade på 1400-talet.
- Vi har bildat en projektgrupp bestående av stadsantikvarien Ann-Charlotte Hertz, Norrköpings kommun, Ragnhild Fernholm, länsmuseet i Linköping, Lennart Calderon från Norrköpings kyrkliga samfällighet, Börje Forsling, ordförande i Krokeks kyrkoråd, Bernt Utter, ordförande i Krokeks hembygdsförening, Sara Classon, sekreterare i samma förening och så jag själv.
- En stor del av arbetet omfattar arkivstudier, kartstudier och inmätningar av det gamla klosterområdet och vi har redan hunnit göra en hel del av arbetet.
- Vi efterlyser också gamla saker, som kan ha en anknytning till klostret, säger Ulf Svensson som gärna vill komma i kontakt med människor som kan veta något om detta. Vi vet att det finns ett gammalt kors, som hittats i jorden nära klosterområdet och som nu finns på riksmuseet i Stockholm. Vi ska undersöka om vi kan låna det korset till Krokek.

Gamla stockar
- Och bonden Hultin som hade marken bredvid klostret lär ha hittat gamla stockar och en mur, när han plöjde en gång i tiden. Stockarna är nog borta, men muren kanske vi kan hitta igen, funderar Ulf Svensson. Vidare säger ryktet att man hittade en ask med mynt från klostertiden och om någon vet något om var asken finns idag, vore vi mycket tacksamma.

<B>+ När räknar du med att hela projektet är klart?</B>
- Under nästa år! Det gäller att smida medan järnet är varmt och pengar finns nu för att starta med markradarundersökningen så snart tjälen är ur jorden och sedan fortsätta med de planerade utgrävningarna, som ska skötas av blivande arkeologer via länsmuseet.
Så här säger Bert Tenselius, teknisk chef hos Svenska kyrkan som äger marken där Krokeks ödekyrka och resterna efter klostret finns:
- Vi är helt lugna, när det gäller den här nya klosterutforskningen. Kyrkogården kommer inte att beröras när det gäller utgrävningarna och marken runt minneslunden kommer inte alls att beröras av det här projektet.

Information till våra läsare

Krokeks kloster ska grävas ut - med hjälp av markradar