Kritiseras efter Camel-branden
Brandförsvaret i Norrköping får allvarlig kritik av Arbetsmiljöverket, efter branden i nattklubben Camel på Drottninggatan i maj 2003, då en ung rökdykare omkom. - Vi borde inte ha gått så långt in i branden som vi gjorde, men samtidigt håller vi inte med om all kritik som vi får, säger vice räddningschefen Håkan Dahm i Norrköping.
Bland annat står det i rapporten att eftersökningen av brandmannen bitvis saknade både ledning och organisation och man frågar också om rökdykarinsatsen verkligen var nödvändig, eftersom det inte fanns några liv att rädda vid just den här branden.
<B>Slentrian?</B>
Kan det ha varit så att rökdykarna skickades in av ren slentrian, undras det i rapporten?Utredningen visar att vid själva olyckan gick den omkomne brandmannen in i lokalen tillsammans med rökdykarledaren för att ta loss en kollega som fastnat inne i lokalen. Kollegan tog sig dock loss själv och kom ut tillsammans med rökdykarledaren medan den omkomne brandmannen inte kom med ut i det här skedet och han hittades sedan först efter 4,5 timmar inne i lokalen och var då död.
Enligt utredaren Gunnel Gyllensvaan Erichs har hon fått motstridiga uppgifter från representanter för Brandförsvaret i Norrköping, vilket inte gjort utredningen helt lätt att klara ut.
Men intervjuer visar att eftersökningen av rökdykaren bitvis saknade både organisation och ledning. Somliga skickades eller sprang in på eget bevåg utan stöd av rökdykarledaren. Vissa lär också ha saknat både radio och ansiktsmask när de sprang in i lokalen som brann.
Detta tyder, enligt Arbetsmiljöverket, på att övning och träning för en nödsituation, där man saknar egen personal, varit otillräcklig och den mentala förberedelsen för en sådan situation fanns inte heller.
<B>Märkligt</B>
- Vi finner det märkligt och anmärkningsvärt att Brandförsvaret i Norrköping inta har tagit till sig och inom organisationen fört ut, de rön som framkommit i SRV:s rapporter om "Lokalisering av nödställd rökdykare". Med en bättre träning och därmed framförallt en bättre mental förberedelse inför den situatlon som uppkom vid Camel-branden, torde chanserna att ha hittat den omkomne tidigare, varit större samtidigt som man inte hade behövt riskera kollegornas säkerhet vid eftersökningen.
Däremot finns det inget som tyder på att olyckan orsakats av brister i den personliga skyddsutrusningen.
Efter inspektionen har Arbetsmiljöverket ålagt Brandförsvaret i Norrköping att ta fram rutiner som rättar till de brister som upptäckts.
Arbetsmiljöverket menar att Räddningsverket ska göra följande:
1) se till att den psykiska lämpligheten för brandmannayrket lyfts fram vid antagningen.
2) utarbeta nya metoder och tekniker för brandsläckning.
3) utveckla samarbetet med Arbetsmiljöverket.
Samtidigt ska Arbetsmiljöverket å sin sida snarast omarbeta föreskrifterna för rökdykning och har redan initierat att ett forskningsprojekt vid Lunds tekniska högskola startar för att undersöka fysisk och fysiologisk belastning vid tungt arbete i varm miljö, som exempelvis rökdykarens.
<B>Rena felaktigheter</B>
Så här säger Håkan Dahm om en del av kritiken:
- Det finns rena felaktigheter, som att brandmän skulle rusat in utan ansiktsmasker för att leta efter den försvunne rökdykaren. Alla som varit på en brandplats vet att så går det inte till.
- Att vi inte övat eftersök av saknade rökdykare så mycket är förstås en brist, men inte bara hos oss för jag känner inte till någon räddningstjänst som övat eftersök av saknad brandman särskilt mycket.
- Att vi får kritik för att vi kom in med olycksrapporten sent, berodde på att personalen i Norrköping mådde mycket dåligt efter olyckan och i det läget prioriterade vi personalvården och inte olycksrapporten.
<B>+ Har ni ifrågasatt rökdykning som släckmetod efter olyckan?</B>
- Nej, den har inte påverkat oss på det viset. Vi har fortsatt gå in med rökdykare och vi har inte heller tagit ställning för att rökdyka enbart vid livräddning, säger Håkan Dahm.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!