Kritik på flera punkter
Alla hjälpmedel användes inte vid räddningsinsatsen. Det är en av många anmärkningar som Arbetsmiljöinspektionen ger i sin arbetsskaderapport över räddningsinsatserna vid den anlagda branden på Camel Club, där en brandman omkom.
- Vi gör inte utredningen för att peka ut någon som skyldig till olyckan, utan snarare för att dra lärdom och undvika att något liknande händer igen. Vi behöver också se vad vi kan göra för att förebygga en liknande händelse, säger Gunnel Gyllensvaan Erichs på Arbetsmiljöinspektionen i Linköping.
Inte använt alla medel
Uppgifterna som kommit fram vid intervjuer har varit skilda både vad gäller övningar och händelseförloppet vid eftersökningen den aktuella kvällen och därför har det varit svårt att få en enhetlig bild.
- Det kan vara en indikation på en bristfällig organisation, säger Gunnel Gyllensvaan Erichs.
Den bild som Arbetsmiljöinspektionen ger är att räddningsarbetet bitvis var rörigt. Brandmän har utan rätt utrustning gått in i lokalen för att leta efter sin arbetskamrat. Anmärkningsvärt är också att man inte använt två av de hjälpmetoder som stod till buds. En larmsignal för eftersökning av brandmän som deras radioapparater är utrustade med.
- Först dagen efter kom man på att man inte använt det hjälpmedel som skulle underlättat räddningsarbetet. Varför har man svårt att svara på, berättar Gunnel Gyllensvaan Erichs.
Om detta hjälpmedel lett brandmännen fram till Niklas Råbesjö är idag oklart men det är anmärkningsvärt att brandförsvaret inte använde det medel som man hade att tillgå.
För bra dräkt
I rapporten framkommer flera orsaker som kan ha varit bidragande till att Niklas Råbesjö omkom. En av dessa är att de moderna brandskyddande dräkterna är mycket bra isolerande. Brandmannen känner inte hur snabbt temperaturen ökar.
- De ger ett jättebra skydd utifrån. Men när kroppstemperaturen väl blivit varm går det jättefort till det att personen får svårt att tänka klart och blir värmepåverrkade, säger Gunnel Gyllensvaan Erichs.
Under hösten kommer forskare i Lund att påbörja en utredning bland annat om vad brandmännen ska ha på sig under dräkten och hur kroppen påverkas i en sådan situation.
Arbetsmiljöinspektionen påpekar också en svaghet i uttagningen till Räddningsverkets grundutbildning, att det varken finns någon rutin eller skrivna krav för att bedöma den psykiska lämpligheten för brandmannayrket.
- De tester man har idag är i stort sett en läkarundersökning, ett rullbandstest och frågor om man kan arbeta lugnt i en stressad situation. Men borde de inte ha samma tester vad gäller det mentala som de har vid till exempel en pilotutbildning. Man kan ju verka lugn men i en riktigt pressad situation bli panikslagen, säger Gunnel Gyllensvaan Erichs.
Hon efterfrågar också mentala övningar vad gäller räddningsarbetet efter en nödställd arbetskamrat.
Uppmanas dokumentera
Vad gäller riskbedömningen är det svårt för inspektionen att avgöra om det hade kunnat vara bättre. Men för att underlätta rökdykarnas arbete i framtiden har Arbetsmiljöinspektionen föreslagit att brandförsvaret ska dokumentera alla tillfällen när rökdykning används. Det kommer troligen inte bara att gälla för brandförsvaret i Norrköping utan på alla stationer i landet.
- Hur lång erfarenhet en rökdykare har kan vara svårt att säga eftersom den arbetsmetoden inte används vid varje brand. Idag är det ingen som vet hur många gånger man arbetar som rökdykare på ett år och det är viktigt när man planerar arbetsgrupper.
Så jobbar vi med nyheter