Jan Malmberg jobbar på arbetsgivarorganisationen Byggföretagen. Han är ansvarig för frågor om kompetensförsörjning och om att göra byggsektorn attraktiv. Han jobbar i region mellan där Östergötland, Södermanland, Värmland, Örebro, Västmanland och Uppsala län ingår.
– Jag är mycket kritisk mot hur Norrköpings kommun jobbar med vuxenutbildning mot byggsektorn. I andra kommuner välkomnas vi att engagera oss i frågan om vuxenutbildning. Norrköpings kommun har inte visat något intresse av att samarbeta, säger han.
Han har flera exempel på vad den här bristande kommunikationen har betytt. För branschen han representerar och för eleverna som enligt honom inte fått den bästa kvalitén på den vuxenutbildning man sökt sig till. Han ger exempel på andra kommuner där man har yrkesutbildning för vuxna inom befintlig gymnasieutbildning. Man använder den kompetens som finns där och deras lokaler.
– I Norrköping lade man ned vuxenutbildningen när man flyttade från Ebersteinska till Bråvallagymnasiet. Man upphandlade en byggutbildning som inte höll måttet. Bara ett exempel: Under första året saknades lärare fem månader. Det här var 2019. Först 2021 kunde man visa att utbildningen höll godkänd kvalitet.
Enligt Jan Malmberg är kompetensförsörjningen till byggbranschen i Norrköping hotad. Det är svårt att hitta kompetent arbetskraft och han ser inte att det riktigt finns någon ljusning.
– När det inte finns någon vilja till kommunikation med oss blir en effekt att vuxenutbildningen inte uppfyller den efterfrågan branschen har. Branschen kan inte ta emot studenter för praktik inom sektorer i vår bransch där det inte finns behov och det slutar med att studenten har gått en utbildning som inte leder till något. Värdelöst. Ur ett större perspektiv innebär det här att utländsk arbetskraft kommer till Sverige och jobbar istället för att vi utbildar arbetskraft som finns i Sverige, till yrken som behövs. I tider med tal om integration och utanförskap ger det här märkliga signaler, säger han.
Han tycker att kommunen själv borde satsa på vuxenutbildning inom byggsektorn. Han ifrågasätter kommunens omsorg om Bråvallagymnasiet.
– Där finns kompetens och lokaler som inte används. Dessutom har skolan problem att fylla på med elever. Rent samhällsekonomiskt är det dåligt skött. Jag undrar varför man inte ens inte har något intresse av branschens engagemang, det är ju ändå arbetsgivarna som ska anställa dem som gått utbildningarna. Jag har ställt frågan till ansvarig politiker och tjänsteman, Eva-Britt Sjöberg (KD) och arbetsmarknads- och utbildningsdirektör Pernilla Thott Ljung. Men inga svar, säger han.
Enligt Jan Malmberg har Byggföretagen och fackförbundet Byggnads uppvaktat Arbetsförmedlingen med förslag på upplägg med validering och utbildning.
– Med noll resultat som följd. Arbetsförmedlingens uppgift är ju att komplettera med utbildningar där kommunen inte bedriver några, men de har också lyst med sin frånvaro, säger han.
Är det en fråga om personkemi?
– För mig handlar allt om att byggbranschen är i behov av kompetenta yrkesmänniskor. Det finns en stor brist på det. Då är det rimligt att ansvariga lyssnar på vad branschen har att säga.
Fotnot: Det här är första delen i en serie. I nästa avsnitt svarar arbetsmarknads- och vuxenutbildningsdirektören på kritiken.