Kors, vilken spelglädje
NORRKÖPINGInte kan dom väl lära sig mycket till matematik eller biologi på de där gymnasiet i Lärkabacken. För det väldiga projekt de visade upp på aulans scen i onsdags måtte ha tagit all tid och energi i anspråk.
Musik och livsglädje, Tevje, Örjan Schwieler, i mitten. FOTO: ANITA KJELLBERG
Foto:
Spelman på taket är årets musikal på De Geer och det är ett utomordentligt bra val.
Pjäsen har underbar musik där det mesta är välkända slagdängor, gott om olika karaktärer, många statister och möjlighet till utvikningar som spelet om Tevjes dröm.
Det bara kryllar av sång- och dansbegåvningar bland de här eleverna från estetprogrammen, dessutom blänker det till här och var av goda skådespelarinsatser.
Här spelar en orkester som åtminstone denna anmälare tycker låter fullkomligt professionell, ungdomarna spelar som om det var det roligaste dom varit med om och det är rent märkvärdigt hur de kunnat få allt att fungera ? för dom har faktiskt inte hållit på i flera år, bara ett halvt ungefär, och på fritiden förstås. Mycket duktigt jobbat!
Den fattige mjöljutköraren Tevje är högt älskad i teaterlitteraturen. Han för sitt resonemang med sin herre, han lider, han älskar sina fem döttrar som en efter en sätter hans kärlek på prov. Men han är ju så snäll och så känslig och så ?traditinell?. Det som är lite svårt att få fram i den här typen av amatörmusikal är naturligtvis smärtan, det handlar också om pogromer, om fruktansvärda, rasistiska övergrepp och ett gränslöst lidande. Man tänker på det unga paret som ska resa till Warszawa, de gick säkert ett värre öde till mötes än de som valde att göra den stora resan över Atlanten.
<B>Få poänger missas</B>
Men det är så mycket som är så roligt i den här musikalen och få poänger missas. Att ljudet kan bli burkigt nuförtiden när alla har ?myggor? får man ta. Det blir en speciell spänning i att inte alltid veta vem det är som pratar, ljudet kommer ibland från en högtalare. Bättre det än när man inte hörde alls.
Enskilda insatser vore fel att nämna i detta gigantiska samarbete. Eleverna som syr kostymer, som snickrar och målar dekor, orkestern, alla tekniker, alla de som sjunger så man häpnar, de som är dansare, till och med nästan-akrobater, och så alla skådespelarna.
Men det finns en regissör som heter Johan Wahlqvist som måste ha gjort ett jättejobb, Tevje är på scenen nästan hela tiden och jobbar för allt vad tygen håller, han heter Örjan Schwieler. Hans hustru Golde är rejäl och stark, spelad av Veronica Tingvall. Dessutom måste nämnas kapellmästaren Erik Österberg, koreografen Ann-Christin Eklund och producenten, läraren i drama, Ingbritt Swanö Wiklander.
Missa inte en förunderlig kväll i byn Anatevka.
Så jobbar vi med nyheter