"Norrköpings kommun kör på HVO100", står det på en del av kommunens bilar.
I Folkbladets artikelserie om klimatomställning har flera kommuner i Östergötland pekat ut biltrafiken som ett stort hinder för att nå klimatmålen.
Norrköpings kommun har som målsättning att endast förnybara energislag och bränslen ska användas år 2030. Med andra ord ska Norrköping vara fossilfritt om mindre än nio år.
Drygt 200 av kommunens bilar finns inom vård- och omsorgskontorets verksamheter. Merparten av bilarna används inom hemtjänsten och hemsjukvården, men det finns även en del bilar inom särskilda boenden för äldre och verksamheter för personer med funktionsnedsättning.
I dagsläget tankas vård- och omsorgskontorets bilar till stor del med fossila bränslen, det vill säga bensin och diesel. Enligt kommunens egen statistik är endast en femtedel, 20 procent, av bränslet förnybart.
Vård- och omsorgskontoret har som målsättning att öka andelen förnybart bränsle till 80 procent. Men under de senaste åren har det tvärtom skett en minskning – från 27 procent förnybart bränsle 2019 till 20 procent förnybart bränsle 2021.
Användningen av förnybart bränsle har minskat mest – från 57 till 26 procent – inom särskilt boende för äldre. I den verksamheten används bilarna av hälso- och sjukvårdspersonalens chefer.
Helena Axestam är verksamhetschef för berednings- och utredningsenheten på vård- och omsorgskontoret. Hon förklarar den sistnämnda minskningen med att de bilar som levererats senast har varit bilar för HVO-diesel, samtidigt som den typen av bränsle inte finns att tanka i Åby, Skärblacka och Kolmården.
– Då tankar man med annat bränsle som finns tillgängligt i ytterområdena, säger Helena Axestam.
HVO-diesel, eller HVO100, är ett förnybart drivmedel för dieselmotorer. HVO100 finns att tanka i Norrköping, men inte på de drivmedelsstationer i ytterområdena som kommunen har avtal med.
Varför beställer ni bilar som inte går att tanka med förnybart bränsle på de orter där bilarna används?
– Det är en svårare fråga för mig att svara på, eftersom det är kommunens inköpsenhet som gör upphandlingar av bilar och som tecknar kommunens grundavtal med mackkedjan som vi ska använda sedan. Jag har inte varit inblandad i de diskussionerna när de senaste upphandlingarna gjordes.
I de verksamheter som sorteras under ordinärt boende – hemtjänst, hemsjukvård och larmteam med mera – har andelen förnybart bränsle minskat från 27 procent 2019 till 20 procent 2021. Enligt Helena Axestam har de verksamheterna haft svårt att få nya bilar levererade sedan coronapandemins början.
– Leveranser av nya bilar har flyttats fram och förseningar på upp till tio månader har funnits. Vissa enheter har till och med fått ta in hyrbilar och då får enheten ta det som finns, säger Helena Axestam.
– När man ska byta ut en bil enligt de leasingavtal vi har försöker man alltid att välja en så miljövänlig bil som möjligt. Här har vi fått ha kvar leasingbilar på äldre leasingavtal eftersom det inte fungerat med leveranser.
Etanolbilarna tankas ofta med bensin.
Dessutom har det varit problem med de miljövänliga bilar som hemtjänsten och hemsjukvården haft tillgång till.
– Ett bekymmer med miljövänliga bilar har varit att de inte är anpassade att starta och stanna så ofta som man gör i de här verksamheterna, säger Helena Axestam.
– Under en natt kan det vara 30, 40, 50 stopp.
Ibland har man fått ta hjälp av bärgare när bilarna inte startat.
– Vid byten av bilar har chefer då valt andra bilar.
Enligt Helena Axestam har hemtjänsten och hemsjukvården även behov av bilar med fyrhjulsdrift som är högre än andra bilar, vilket kommunen inte har upphandlat i en miljövänlig variant. Bristen på tankställen för HVO100 och andra förnybara bränslen är ett bekymmer även i de verksamheterna.
Sist men inte minst är det svårt att få medarbetarna att tanka etanol i stället för bensin.
– Ja, det är absolut ett problem vi har, säger Magnus Johansson, vård- och omsorgsdirektör.
Hur omfattande är problemet?
– Jag kan inte definiera någon storlek på det, men det är en utmaning att få våra medarbetare att tanka rätt bränsle.
Enligt Magnus Johansson handlar det om att medarbetarna är vana vid att tanka bensin och känner oro inför att använda ett nytt drivmedel.
Kommunbil.
Vård- och omsorgskontoret har gjort informationskampanjer i frågan och informerar medarbetarna kontinuerligt om vilka bränslen de ska tanka i bilarna.
– Det finns klara och tydliga regler för våra medarbetare att de ska tanka så miljövänligt som möjligt. Medarbetarna informeras vid introduktion och det finns information i varje bil om vad man ska och kan tanka, säger Helena Axestam.
Förvaltningen håller även på att ta fram en handlingsplan för att öka tankningen av förnybart bränsle.
– Det kommer säkert att hända en hel del under hösten, säger Helena Axestam.
Men i dagsläget har alltså vård- och omsorgskontoret långt kvar till målet om 80 procent förnybart bränsle.
När tror du att utvecklingen börjar gå åt rätt håll?
– Det vågar jag inte uttala mig om, men målet måste vara att det under senare delen av det här året syns förändringar åt rätt håll.
Helena Axestam lyfter fram att det finns enheter inom hemsjukvården som redan i dag är uppe i 50 procent förnybart bränsle.
– Det kan vara för att de har fått tillgång till nya bilar och utgår från centrala Norrköping i större utsträckning, säger hon.
Även i kommunens bilpool, som består av 25 bilar, används förnybart bränsle i hög utsträckning. Under första halvåret 2021 har 84 procent av bränsleförbrukningen i bilpoolen utgjorts av förnybara drivmedel.
Fakta
Så mycket förnybart bränsle tankas
Siffrorna visar andelen förnybart bränsle som har tankats i de bilar som används inom vård- och omsorgskontorets verksamheter, under perioden 2019–2021.
2019
Särskilt boende: 57 procent
Ordinärt boende: 27 procent
Verksamheter för personer med funktionsnedsättning: 21 procent
Totalt: 27 procent
2020
Särskilt boende: 54 procent
Ordinärt boende: 28 procent
Verksamheter för personer med funktionsnedsättning: 19 procent
Totalt: 27 procent
2021
Särskilt boende: 26 procent
Ordinärt boende: 20 procent
Verksamheter för personer med funktionsnedsättning: 18 procent
Totalt: 20 procent
Källa: Vård- och omsorgskontoret