Fredrik Nestor är samordnare för civilt försvar vid Norrköpings kommun, med placering på säkerhetsenheten. Han är en av tre beredskapssamordnare. Medan de andra jobbar mer med fredstida olyckor och kriser har Nestor mer fokus på totalförsvarsfrågorna.
Hur påverkas då hans arbete av Ukrainakrisen?
– Det sätter inte i gång några nya processer, men däremot så ser vi över planering och till exempel vår it-säkerhet. Det blir ju ett ökat fokus på de här frågorna, så klart, säger Fredrik Nestor.
– Det kommer mer frågor från allmänheten också. Det är mest om skyddsrum: "Var finns mitt närmaste skyddsrum?" och "Varför finns det inte ett där jag bor?".
Vad svarar du då?
– Det är så att hela skyddsrumssystemet är byggt från andra världskriget och framåt, och efter den hotbild som fanns under andra världskriget och kalla kriget, som inte ser riktigt likadan ut i dag. Skyddsrummen har inte varit i bruk på nästan tjugo år. Inga nya har byggts heller. Och allt ansvar ligger på staten – kommunen jobbar inget med de här frågorna längre, säger Fredrik Nestor.
Det är MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som ska ta beslut om nybyggnation, och bedriver tillsyn och kontroll av skyddsrum.
– Vi hänvisar vidare till deras skyddsrumskarta, säger Fredrik Nestor.
Totalt i kommunen finns det cirka 1 200 skyddsrum. Ungefär tio procent av dem, 120 stycken, finns i kommunala fastigheter. Man hör inte till något särskilt skyddsrum, utan man tar sig till det som ligger närmast.
Norrköping var tidigare en så kallad skyddsrumsort, då man ansåg att det fanns en förhöjd hotbild, med tanke på hamnen, F13 Bråvalla flygflottilj och med Vikbolandet som en trolig infallsport vid en invasion.
– Men den hotbilden ser vi inte längre i dag, just specifikt mot Norrköping, säger Nestor.
Skyddrumssystemet är dimensionerat för ett storskaligt anfall från luften. I dag handlar det om snabbare förlopp, på grund av andra typer av vapen och inte minst vid terrorhot, menar Nestor.
Man började bygga skyddsrum 1938 och slutade för ungefär 20 år sedan. Skyddsrummen ska klara ett bombanfall och skydda mot stridsgaser och radioaktivitet.
I lagstiftningen står det att fastighetsägaren ska iordningställa skyddsrummet på 48 timmar om det kommer besked från regeringen att man ska göra det, om Sveriges beredskap höjs. Det ska finnas instruktioner i varje skyddsrum hur man går tillväga. I fredstid används de ofta som cykelförråd eller hobbyrum.
– Det har bedrivits begränsad tillsyn de sista tjugo åren. Skyddsrumskartan visar inte vilket skick varje enskilt skyddsrum är i.
Skötseln av skyddsrummen bekostas av fastighetsägaren. Som fastighetsägare ska Norrköpings kommun i år inventera alla sina 120 skyddsrum, med anledning av att staten har en pågående utredning om vad man ska ha skyddsrummen till i det nya totalförsvaret, om man ska rusta upp dem eller anpassa dem efter andra typer av angrepp.
Det finns inte skyddsrum för alla invånare i Norrköping. De senaste 20 åren har befolkningen vuxit med 20 000, och nya bostadsområden byggts.
– Skyddsrummen är en del av befolkningsskyddet i krig, men det bygger också på att en stor del av stan ska utrymmas, evakueras. Den storskaliga planeringen finns inte kvar i dag. Den gjordes tidigare främst av länsstyrelsen. Det fanns också skyddsmasker till hela befolkningen.
En statlig utredning om just det ska vara klar i november.
I Ukraina har man sett behovet av skyddsrum. Men Nestor tycker inte att allt fokus ska vara på skyddsrum, utan påpekar att det är mycket annat som också är viktigt att tänka på. Första steget är att ta del av den information som finns i broschyren "Om krisen eller kriget kommer" som alla hushåll fick i brevlådan för några år sedan. Den finns också på kommunens kontaktcenter.
Här finns checklistor på vad man ska tänka på för sin egen krisberedskap. Bra att ha hemma, för att klara olika typer av samhällsstörningar, är vattendunk, pasta, filtar, ficklampa och en radio som drivs med batteri, solceller eller vev.
Ett bergrum byggdes 1975 - 1978 på hemlig plats, utanför stan, som ledningscentral för Norrköpings civilförsvarsområde i händelse av krig. Det har legat i malpåse de sista 20 åren. Nu är förslaget att det ska renoveras för åtta miljoner kronor.