I bokslutet mot balanskravet utesluts poster av engångskaraktär, som till exempel realisationsvinster vid försäljning av fastigheter. 65 miljoner har kommunen öronmärkt till egenfinansiering av investeringar.
Mest minus bland nämnderna hade gymnasienämnden, som gick 10,5 miljoner back.
– Det är svårt att anpassa organisationen efter sjunkande elevantal, konstaterade kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist (S) vid en presskonferens på måndagen.
Kan ha väntEtt plus på hela 37 miljoner visade däremot arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden upp. Det har inte gått åt alls så mycket som befarat i försörjningsstöd. Där tycks det rentav ha vänt till det bättre.
Stadsplaneringsnämnden, med Bengt Cete (MP) som ordförande, redovisade 5 miljoner plus.
– Tack vare den milda vintern i december gick det inte åt så mycket till uppvärmning, snöröjning och halkbekämpning, sade Cete.
Vård- och omsorgsnämnden visar upp ett minus på 6,5 miljoner.
– Det är 0,3 procent av vår budget, och det är svårt att säga exakt vad det beror på, sade ordföranden Mona Olsson (V).
Stjernkvist betecknade kommunens ekonomi som stabil och bra, Ett vittnesbörd om detta är då de ytterligare 19 miljoner att sprida ut över 2014, som man nu hittat,.
Mer till forskningAv detta går 7 miljoner till infrastrukturen, 5 miljoner vardera till underhåll och forskningsfond samt två miljoner till renhållningen av gator och torg.
Forskningsfonden, där kommunen ställt 20 miljoner till förfogande för uníversitetet, har av Stjernkvist betecknats som den kanske mest lönsamma investeringen i Norrköping på senare tid.
15 av de 20 miljonerna har använts, fem miljoner återstår. Nu tillför Norrköpings kommun alltså lika mycket till.