Kommundelsnämnderna på fallrepet
NORRKÖPINGAtt kommundelsnämnderna är på fallrepet framgår klart av remissvaren på styrprocessgruppens rapport.Bland partierna är bara vänsterpartiet och miljöpartiet helt för nämnderna. Sedan vill ju nämnderna själva vara kvar, eller i varje fall deras politiska majoritet. Men det räcker ju inte långt.Till dem som utan prut gör tummen ner hör de fackliga organisationerna och idrottsföreningarna.
Mest omdiskuterade har kommundelsnämnderna varit, inte minst då inom socialdemokraterna. Huvudalternativet är enligt styrprocessgruppen att inrätta två nya sektorsnämnder - en barn- och ungdomsnämnd, en vård- och omsorgsnämnd.
Alla är ense om att kommundelsnämnderna idag inte fungerar. I själva verket avväpnades de våren 2000, när basvärdena infördes - och sedan styrt all tilldelning till skolor, förskolor, äldreomsorg. De som vill ha nämnderna kvar kräver därför, att de ges kraftigt utökade befogenheter.
Förutom miljöpartiet, refererat i Folkbladet i onsdags, är det bland partierna bara vänsterpartiet som står upp för kommundelsnämnderna. Partiet understryker, att kommundelsnämndernas 162 politiker utgör "ett finmaskigt nät av lokalt folkligt inflytande". Däremot kan partiet tänka sig att anpassa antalet ledamöter i nämnderna efter respektive kommundels storlek.
<b>Vill vara kvar</b>
Kommundelsnämnderna är själva, som sig bör, för sitt eget fortbestånd - och då alltså med vidgat inflytande. Här har socialdemokraterna och vänsterpartisterna i nämnderna varit eniga, och emellanåt - såvitt vi kunnat utläsa - även fått med sig enskilda moderater och kristdemokrater.
Däremot går de borgerliga partiorganisationerna emot kommundelsnämnderna, utom då centern - som i stället förordar ett mellanting med fyra kommundelsnämnder i ytterområdena, och sektorsnämnder för resten av kommunen. Men det är centern ensam om. Alla andra är eniga om att sådant dubbelkommande är odugligt.
För kommundelsnämnderna är även två av kommunens facknämnder, omsorgsnämnden och socialnämnden. Medan andra kommunala organ föredrar centralisering till sektorsnämnder, som ger mer helhetssyn och bättre styrmöjligheter för kommunledningen.
<b>Fackliga nej</b>
Flera fackliga organisationer säger tvärt nej till kommundelsnämnderna - Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet, Kommunals sektion 7. Kommunaltjänstemannaförbundet tar inte ställning men hävdar med svidande kritik, att dagens organisation "gör det till och med omöjligt för en anställd att förstå organisationen och hitta hem till rätt beslutsfattare."
Också idrottsföreningarna är emot. I svaret från Norrköpings Idrottsförbund pekas på orättvisorna mellan olika kommundelar, där kraftigt skiftande skötselbidrag till idrottsanläggningar varit en stor irritationskälla bland föreningarna.
Avgörande blir nu, hur socialdemokraterna ställer sig. Men det stora partiet har hittills inte tagit ställning alls. I sitt remissvar konstaterar man i stället att inget av styrgruppens alternativ är bra och vill ha fortsatt behandling av frågan "med stor öppenhet för olika tankar". Enda mer konkreta ledstjärnan är att det "är av yttersta vikt att den lokala demokratin tillgodoses och utvecklas".
<b>Vad vill s?</b>
Socialdemokraterna vet ännu inte vad de vill - eller rättare sagt, olika viljor drar åt olika håll. Medan kommunledningen tycks vilja se något annat, ännu inte specificerat alternativ. Det var det som låg bakom, att representantskapet inte kunde ta ställning i förra veckan.
Kommunalrådet Christer Nilsson vill, som framgick av Folkbladet i onsdags, inte säga att kommundelsnämnderna ska vara kvar. Och i remissvaret från humanistiska nämnden, som han är ordförande för, sägs bara att den lokala demokratin ska "vidareutvecklas" - men inte ett ord om att kommundelsnämnderna skulle behövas i fortsättningen.
Och vidare: När omsorgsnämnden antog sitt till yttrande, som alltså är positivt till kommundelsnämnder, då deltog inte dess ordförande, kommunalrådet Rita Eklund, i beslutet.
Sedan då demokratiutskottet, med dess två s-ledamöter. Där konstaterar man att kommundelsnämnderna i dag av många upplevs som "maktlösa och avlövade". Det är inte givet att medborgarengagemanget sker bäst i form av nämnder. Formuleringarna må vara inlindade men går knappast att misstolka. De bådar inte gott för kommundelsnämnderna, särskilt som det är kommunalrådens politiska sekreterare Louise Malmström som är utskottets ordförande.
<b>Bör ersättas</b>
En annan fråga som ventilerats i remissen är huruvida produktionsutskottet, humanistiska nämnden och omsorgsnämnden ska vara kvar. Vilket de antagligen inte ska.
Att beställare/utförare-systemet överlevt sig själv och bör ersättas med uppdragsnämnder, som har klart ansvar för frågorna det gäller, tycks man också vara tämligen ense om.
Men vad som kommer i stället för kommundelsnämnderna, det är alltså höljt i dunkel.
Så jobbar vi med nyheter