Kommunalråd (s) tar avstånd från partiets energipolitik
De är s-märkta kommunalråd i var sin stad med mycket energikrävande industrier. Ingen av dem gillar partiets energipolitik. - Avvecklingen av kärnkraften går för fort, säger Mattias Ottosson, Norrköping. - Vi måste avveckla med förnuft, säger Benita Vikström, Oxelösund.
Mattias Ottosson, kommunalråd (s) i Norrköping, gör gemensam sak med Vikström. FOTO: ANITA KJELLBERG
Foto:
Som en spindel i nätet sitter Oxelösunds starka kvinna, Benita Vikström. Hon är en av fyra i nätverkets arbetsutskott.
- Initiativtagare till nätverket var faktiskt Kjell Norberg i Norrköping, berättar Benita Vikström.
Nätverket lobbar för en energipolitik som tar hänsyn till industrins behov.
- Vi träffar företrädare för industrin, vi träffar statsråd, arrangerar möten, skriver debattartiklar, säger Benita Vikström. Målet är en långsiktig, billig och miljövänlig energiproduktion.
Det var för fem år sedan arbetet satte igång. De stigande energipriserna oroade kommunpolitikerna. Oxelösund är en stad som står och faller med SSAB, järnverket som totalt dominerar arbetsmarknaden och samtidigt är en av Sveriges mest energikrävande fabriksanläggningar.
I Norrköping är det pappersindustrin som är den stora energislukaren. Bara Braviken gör av med enorma mängder elkraft. Vi har dessutom både Fiskeby Board och Billerud (Skärblacka).
Det är därför Mattias Ottosson stämmer in i sången när Benita Vikström i Oxelösund tar ton. Det gjorde hon bl a i måndags när folkpartiledaren Lars Leijonborg var i Oxelösund. Tillsammans gjorde de gemensam sak och protesterade mot regeringens (och centerns och vänsterns) beslut att avveckla Barsebäck 2 år 2005.
- Vi måste avveckla kärnkraften med förnuft. Nu går det alldeles för fort. Vi kanske kan avveckla reaktorn i Barsebäck och klara det om de andra reaktorerna kör så det ryker, säger Benita Vikström.
- Men det som oroar mig mest är fortsättningen. Nästa steg blir att stänga fler reaktorer och det klarar inte vår energiförsörjning.
Än så länge finns inte alternativen, menar Benita Vikström.
- Alltför lite har hänt på de 24 år som gått sedan kärnkraftomröstningen. Det är väl alltid någon annan som ska göra det som vanligt, suckar hon.
Fel att säga nej
Mattias Ottosson berättar från sjuksängen hemma på Djurön att han håller med Vikström i allt.
- Jag vill också att vi ska avveckla kärnkraften på sikt. Men nu går det alldeles för fullt.Vi måste ha andra alternativ innan vi stänger reaktorerna.
Ottosson tycker inte att partiet har en hållbar energipolitik.
- Nyligen sa regeringen nej till att bygga ut vindkraften vid Fladen (utanför Varberg). Man säger nej till alternativen samtidigt som man avvecklar kärnkraften.
<span class=Rub1>Holmens VD: Vi är inga miljömarodörer
<span class=Ing><B>NORRKÖPING
- Det har knappt gått en dag i år utan att Sverige köpt el från utlandet. I den situationen är det fel att stänga kärnkraftverk, säger Arne Wallin, VD för Holmen Paper i Norrköping.</B>
Holmen Papers pappersbruk Braviken utanför Norrköping förbrukar 3,5 TWh el varje år. Det är väldigt mycket.
För varje öre elpriset stiger ökar notan med 35 miljoner kronor för Bravikenanläggningen.
Elen till Braviken kommer från kärnkraft eller vattenkraft. Några egentliga alternativ finns inte.
- Allt annat är dyrare, säger Arne Wallin.
Investeringar i utlandet
Holmen Paper investerar drygt 200 miljoner i Braviken, investeringen ska göras under 2005. Samtidigt investerar företaget tre miljarder i Spanien.
- Eftersom Braviken ligger där det ligger och vi får stora transportkostnader måste något annat vara billigare, t ex energin, säger Arne Wallin.
Historiskt är det ju också så att energipriset varit lågt i Sverige och därmed gett förutsättningar för våra energikrävande basindustrier, skogen och malmen.
Vill bygga ut vattenkraften
Arne Wallin vill inte avveckla kärnkraften. Snarare tvärtom. Och han vill att vattenkraften byggs ut.
- Den kan byggas ut på ett miljömässigt skonsamt sätt. Vi vill inget annat, vi är inga miljömarodörer. Vi bor också här och är rädda om vår natur.
Idag är lönsamheten för dålig för Braviken, menar Wallin.
- Vi måste rationalisera och effektivisera hårt. Vi betalar 400-500 miljoner per år för elen och nästan lika mycket i personalkostnader, där det kanske är lättare att spara.
Så konsekvensen av höga energikostnader blir rationaliseringar och färre jobb.
Det är så industrin ser det.
Så jobbar vi med nyheter