Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Kommunala skolor och friskolor kan fungera lika bra, tycker rektor

Victoriaskolans rektor Håkan Wetell har erfarenheter från både kommunala och fristående grundskolor.
Men han är mycket försiktig, när frågan ställs om vilka som är "bäst".
- Det som fungerar bra i de fristående skolorna, det kan göras i de kommunala också, säger han.

Friskola eller kommunal skola - det är för rektor Håkan Wetell ingen avgörande fråga. Det som kan göras i de fristående skolorna kana också göras i de kommunala.  
FOTO: NICLAS SANDBERG

Friskola eller kommunal skola - det är för rektor Håkan Wetell ingen avgörande fråga. Det som kan göras i de fristående skolorna kana också göras i de kommunala. FOTO: NICLAS SANDBERG

Foto: Fotograf saknas!

NORRKÖPING2005-01-27 06:00
Han har varit lärare på flera olika kommunala skolor, rektor på fristående Kunskapsskolan - och är numera rektor på kommunala Victoriaskolan. Men han ser inga avgörande skillnader mellan fristående skolor och kommunala, och upplever heller ingen konkurrens gentemot friskolorna.
- Vi tävlar inte. Att skapa god pedagogik på skolan är ju min uppgift. Med eller utan friskolor är man ju besjälad av att skapa en tydlighet, som gör att elever och föräldrar känner sig trygga med det pedagogiska arbetet. Jag vet ju själv, att Kunskapsskolan har ett gemensamt arbete i de här frågorna. Men det kan ju vi också ha, det finns inget som hindrar.
I de kommunala grundskolorna pågår nu också en utvecklingsprocess, som Wetell ser som synnerligen positiv. De 13 rektorerna för kommunens 7-9-skolor har regelbundna möten, och arbetar även tillsammans med den centrala Myndigheten för skolutveckling.
- Vi strukturerar ämnena och arbetar fram en likvärdig syn på betygsbedömningarna. Ett G på Victoriaskolan ska vara ett G på Ektorp också.

Lokal kursplan
- Här på skolan har vi jobbat intensivt under hösten med att ta fram en lokal kursplan, där vi då utgår från den nationella kursplanens uppnåendemål i respektive ämne. Det här gör vi i samarbete med den lokala föräldrastyrelsen. Det ska ge klara betygskriterier, och med det kommer vi att få både elevinflytande och föräldrainsyn.
- När det gäller betyg och bedömning ska det vara en tydlig styrning. Det ska finnas tydliga dokument, och rektor ska i nära samarbete med pedagogerna på skolan styra utformningen av pedagogiken. Inte så att han bestämmer, men att han driver processen vidare.
En fördel som fristående skolor har är att de, som nya skolor, kunnat rekrytera personal som tror på just den pedagogiken.
- En sådan tydlighet är naturligtvis en framgångsfaktor. Det var ju heller inte för pedagogikens skull, som jag hoppade av från Kunskapsskolan. Man har där ett koncept, som utgår från att alla är olika, och sådan pedagogik har jag själv också alltid försökt tillämpa.

Inget hindrar
- På Kunskapsskolan fanns ett system med pedagogiska ledare, som man kunde lyfta frågor till. Då kunde de också snabbt känna efter, om det fanns fler skolor med samma problem. Men det finns inget som hindrar mig, som rektor i den kommunala skolan, från att fungera på ungefär samma sätt.
- Det är ju också just den pedagogiska ledningen, som gör det så kul och viktigt att vara rektor. Det handlar då om, hur man organiserar sig på skolan. I vårt eget lokala arbete har vi också haft en utvecklingsledare, Cathrine Jerrhage, som varit drivande under hösten.
Den kommunala organisation som följde på slopandet av kommundelsnämnderna svarar, enligt Wetell, mycket bättre mot skolornas behov. I de nya skolområdena finns kompetens i både ekonomi och personalfrågor, varigenom rektorerna har kunnat frigöras mer för pedagogiskt arbete.
- Nu är det tydligt för mig vilka som är mina chefer, och vi har också ett mycket bra samarbete mellan skolorna i vårt område.

En skillnad
Att friskolorna med sin blotta närvaro skulle göra den kommunala skolan bättre har Wetell inte sett några belägg för. Men visst det skillnader, som kan vara intressanta, såsom lärarnas arbetstider.
I den kommunala skolan har lärarna 35 timmar i veckan på skolan, och därutöver tio timmar att använda på eget ansvar. Däremot hade Kunskapsskolan, i varje fall på Wetells tid, 40 timmars arbetsvecka på skolan. Då blir det naturligtvis lättare för skolledningen, att samla lärarna och utveckla den samsyn som behövs.
Den sociala sammansättningen av elevunderlaget är däremot, för Wetell, inget som man ska hållas med att orda om:
- Nej, vi har helt enkelt de här eleverna, som vi har i det här området. För dem ska vi göra ett bra arbete, och det ingår då i mitt uppdrag.
Att föräldrars utbildningsnivå har så stor betydelse för barnens resultat i skolan är för Håkan Wetell ett problem, som något måste göras åt.
- Faktiskt står det ju inget om läxor i skollagen. Skickar man med eleven en hemläxa ska det vara något, som eleven själv klarar av. Om det ska hänga på mamma eller pappa är det ju inte likvärdigt.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om