På skolgården hemma i Mölndal briljerade Per Andersson när han citerade sketcher ur Killinggängets repertoar. Nu står han på samma scen som idolerna Henrik Schyffert och Johan Rheborg i ART, en fransk pjäs av hyllade Yasmina Reza som spelats ett otal gånger på Broadway och Londons West End och nu omarbetats av Edward af Sillén för att passa svensk publik.
ART har fått fina recensioner i svensk press och publiken har fyllt salongerna.
Pjäsen handlar om tre gamla vänner som i samband med ett tavelinköp, av Pers karaktär, plötsligt börjar ifrågasätta varandras värderingar och smak. Kan de ens fortsätta vara vänner efter att ha pratat ut?
– Vänskapen ställs på sin kant. Ju mer man spelar pjäsen, desto fler grejer hittar man. Den är otroligt välskriven, säger Per Andersson i telefon några dagar innan föreställningarna i De Geerhallen den 27 och 28 maj.
Den mångfacetterade 47-åringen – som fick sitt genombrott i humorgruppen Grotesco – är tillräckligt gammal i gården för att inte bli starstrucked av kollegerna Rheborg, 59, och Schyffert, 54, men för tio år sedan hade det nog inte varit lika enkelt att tacka ja till rollen.
– Då hade jag skitit på mig, berättade han i en tidigare intervju.
Per skrattar:
– De var ju mina förebilder. Precis som Galenskaparna 1986 då jag var tio år. Och Gösta Ekman. Efter att ha plöjt allt med Monty Python insåg jag att det var precis det jag ville hålla på med.
ART är en komedi med allvarsam ton.
– Vissa saker är väldigt träffsäkra och pjäsen handlar om vänskap överlag. Varför håller man ihop med vissa bara för att man känt varandra länge? Det är såna frågor som ställs.
Är du, Rheborg och Schyffert dödspolare nu, ni har ju kört den tillsammans ett par år?
– Jag skulle inte säga att vi är tajta, men vi har roligt ihop. Pjäsen hade premiär innan pandemin men sedan tog det plötsligt bara tvärstopp med restriktioner och allt. Den fick ligga och götta till sig, men nu är vi på banan igen.
Skulle du säga att allting normaliserats igen efter pandemin?
– Det är skönt att coronan är över men för jävligt att den här Putin-pandemin kom direkt efter, säger Per som givetvis syftar på Ryssland invasion och oroligheterna i Ukraina.
– Personligen drabbades jag inte så hårt av pandemin. Jag hade mina tv-jobb, men saknade givetvis scenerna. Projekt fick ligga och skvalpa och det är först nu man känner att man kommit ifatt. Samtidigt har jag vänner som fått byta jobb på grund av pandemin. För dem har det varit kämpigt.
I höst återvänder Per till Norrköping med sin egen revy, Räkhäst.
Den 3 november utlovas sketcher, musik och "vilda infall" på scenen.
Vad sjutton är en räkhäst?
– Det kommer från en lapp som jag hittade och som jag skrev när jag var tio år. Jag har ingen aning om var ordet kommer ifrån, men jag gillar det.
Som om det inte var tillräckligt med Östergötland är komikern också aktuell för släppet av filmen "Göta kanal 4" som har premiär i augusti.
– Den var väldigt rolig att spela in. När vi var på de olika inspelningsplatserna kom massor av folk för att titta. Det blev som utflykter med fikabord och allt.
Pers karaktär är gift med huvudrollinnehavaren Eva Röses dito och eftersom paret ska skilja sig blir det ett slags bodelningsrace längs den berömda kanalen.
Har du någon koppling till Östergötland förresten?
– Min frus syster bor där. Jag ser fram mot att inta stan, slutar Per Andersson.