Kö till el-behandling

ECT är en förkortning av electroconvulsive therapy och innebär att man framkallar något som kan liknas vid ett epileptiskt anfall. - Det är snabba impulser, mellan en halv och tre sekunder, som ökar blodflödet i vissa områden i hjärnan. Det kan liknas vid ett relä som blir igentäppt, säger Ann-Christin. Fler ECT-behandlas
- Man kan säga att det är som en "kortslutning och en omstart". När jag började utbilda mig inom ECT var man inne på att det var själva stimuleringen som gjorde att patienten mådde bättre, men nu är man mer inne på att det är efter att aktiviteten av stimuleringen avtagit som nyttan kommer, säger Maria Hogner som är psykiatriker och överläkare på vuxenpsykiatriska kliniken. Antalet patienter som får ECT-behandling ökar, sedan början av 2000-talet har en fördubbling skett. Hittills i år har man gett 1085 behandlingar jämfört med cirka 900 behandlingstillfällen totalt under 2006. ECT-behandling ges till framför allt djupt deprimerade patienter och patienter där annan medicinering inte gett önskade resultat. Behandlingen kan också ges till personer i katatoniskt tillstånd, det vill säga då en del av personens funktioner är avstängda och symptomen kan vara grav stelhet och känslomässig avstängdhet med oförmåga att kommunicera, malignt neuroleptikasyndrom (mycket sällsynt bieffekt av medicinering mot psykos), maniska tillstånd, Parkinsons sjukdom och vissa psykoser. När manodepressiva patienter behandlas handlar det om att kapa topparna och dämpa dalarna för att få en stabilitet. Det handlar om att bryta ett visst tillstånd och att ECT-behandling blir allt vanligare beror inte på att fler blir psykiskt sjuka. - Nu för tiden finns det ett större val mellan läkemedel och ETC-behandling, fler vet om möjligheterna och att det har en bättre och snabbare effekt än läkemedel, säger Diana Juchert som är mentalskötare på vuxenpsykiatriska kliniken på Vrinnevisjukhuset. Kö till behandling
Enligt Maria Hogner är det ett ökande antal patienter som frågar efter ECT-behandling och just nu har man kö för att få behandling på Vrinnevisjukhuset. - Inom mitt område, Norrköping och Finspång, är det fyra patienter som skulle behöva ECT-behandling, men som vi inte har resurser att ta emot just nu, säger Maria Hogner. Det är både lokaler och personal som saknas, nu lånar man ett rum på uppvakningsenheten och måste därför oftast vara ute ur lokalerna vid tio-tiden på förmiddagarna. Bristen på narkossköterskor och narkosläkare gör att man inte heller kan behandla fler patienter. För tio år sedan var ingen av patienterna polikliniska utan då var alla inlagda. Nu är det allt fler som kommer utifrån som behandlas. Fem minuter
Patienter får då komma in för behandling vid åtta-tiden på morgonen och de flesta går hem vid halv elva, elva-tiden. Eftersom patienten sövs under en kort stund, och eftersom man vid narkos alltid ska vara fastande, ska man inte ha ätit, druckit eller rökt på ungefär sex timmar före behandlingen. Innan behandlingen startar kontrolleras puls och blodtryck. På patienter över 50 år tas alltid EKG (kontroll av hjärtverksamhet). Patienten får sedan andas syrgas med en mask, sömnmedel ges via "droppnål", även ett muskelavslappnande medel ges via nålen. Narkosen och det muskelavslappnande medlet varar i ungefär fem minuter. Under behandlingen håller narkospersonal syremättnaden i blodet på en jämn och hög nivå, en elektrisk stimulering med korta strömpulsar, kortare än 1/1000 sekund, ges under några sekunder. Via självhäftande elektroder som fästs i pannan och vid hjärtat kan man följa och registrera aktiviteten av behandlingen. Aktiviteten skrivs ut på en remsa som utvärderas vid varje behandlingstillfälle. Den framkallade hjärnaktiviteten upphör av sig själv inom en minut och efter ytterligare några minuter vaknar patienten och får ligga och vila tills man är helt vaken och stadig på benen. Behandlingen tar mellan tre och fem minuter. Efter behandlingen kan man känna sig yr, trött och påverkad av både behandlingen och narkosen. Minnesluckor
- Man kan ha minnesluckor några timmar efter behandlingen, som att man inte vet vilken dag det är, säger Diana Juchert. - Ett fåtal människor klagar över minnesförluster i månader och det är svårt att med säkerhet säga att det beror på behandlingen eftersom minnesfunktionen drabbas när man är deprimerad, säger Maria Hogner. De flesta som behandlas med ECT är kvinnor, depression är vanligare hos kvinnor, men det är också så att kvinnor i högre utsträckning än män söker hjälp för att de mår psykiskt dåligt. - Män är mer benägna att ta till flaskan eller droger, säger Ann-Christin Paulsson. Trots att det bli vanligare med ECT-behandlingar är begreppet förknippat med gamla sanningar och osanningar. - Det beror på bristande kunskap och gamla fördomar, säger Ann-Christin Paulsson. Gökboet
- Från början, på 30- och 40-talet sövde man inte patienten och man gav heller inte något muskelavslappnande. Och folk som inte ens sett filmen "Gökboet" kan ändå berätta om hemska scener och el-chockbehandlingar. Vi har elever och läkare som gör AT-tjänst som efter att de varit med vid en ECT-behandling säger "men det är ju inte alls som i "Gökboet", säger Maria Hogner. Hos infödda svenskar kanske inte begreppet el-behandling känns lika skrämmande som för de invandrare som kommer från länder där el används i tortyrsyfte. - Det händer att vi får uppmärksamma tolkar på att det inte handlar om några el-chocker, säger Ann-Christin Paulsson. Inte heller är det så att de som får ECT-behandling är fastspända för att inte skada sig själva. Eftersom det ges muskelavslappnande så räcker det med att skötarna håller i dem. - Jag brukar hålla emot lite vid ena kinden och så lutar jag mig över patienten och håller lite lätt i armen, säger Ann-Christin. Det finns så vitt man vet inget farligt med ECT-behandling och varken Maria, Ann-Christin eller Diana har varit med om eller känner till att någon skulle ha dött. Det som är den största faran är narkosen och det förekommer ju vid många fler olika behandlingar och patienter som genomgår ECT-behandling sövs inte lika djupt som vid operationer. Mellan 18 och 92 år
Dock finns det tillfällen när man inte ger ECT-behandling. - Inte när patienten har en tumör i hjärnan eller en färsk hjärnblödning eller nyligen haft en infarkt eftersom det finns en risk att det pumpas ut för mycket blod, säger Maria Hogner. Oftast startar man med sex-sju behandlingar och det gör man för att patienten ska bli mer mottaglig för annan behandling. Ibland kan det ta upp till 13 behandlingar innan man får ett märkbart resultat, men ofta märker skötarna att det redan efter fösta gången händer något. - Ja, patienter brukar säga att det känns som att det hänt något, även om de inte kan precisera sig mer än så, säger Ann-Christin. - Det finns ju också solskenshistorier där patienten har varit djupt deprimerad och inte ens kunnat ta sig upp ur sängen som efter första ECT-behandling kliver upp, säger Maria Hogner. De som behandlats med ECT på Vrinnevisjukhuset har varit mellan 18 och 92 år och omfattningen av behandlingen skiljer sig åt. - Vi har patienter som behandlas akut och vi har de som kommer på så kallad underhållsbehandling. Hur ofta de får behandling skiljer sig också åt. Det kan vara en gång i veckan för någon medan andra behandlas var tredje vecka eller glesare ändå, säger Maria Hogner. Gravidas behandlas
Barn och ungdomar under 18 år behandlas inte heller med ECT. - Jag tror att det beror på att det inte finns tillräcklig forskning, säger Maria Hogner. Däremot behandlas med fördel gravida med ECT eftersom biverkningarna anses mindre skadliga för barnet än läkemedel. - ECT är en kvalificerad behandlingsmetod och ska inte betraktas som något negativt eller straffande. Det är positivt, effektivt och livräddande, säger Maria Hogner.

Information till våra läsare

Kö till el-behandling