Knäcks av stressen
Var sjätte-sjunde barn är så svårt stressat att det kan jämföras med utmattningssyndrom eller utbrändhet hos vuxna. Skillnaden är att barnen inte har något val, de är tvungna att gå till sin arbetsplats, det vill säga skolan. Vore de vuxna skulle det betyda sjukskrivning eller förtidspension. Mycket tyder på att stress i barnaåren också lägger grunden för sjukdomar som hjärt/kärl-sjukdomar, stroke och diabetes i vuxen ålder. Kanske är det så att stress också hämmar tillväxten av hjärnceller.
- Inse allvaret!
Det var hans huvudbudskap till dem som lyssnade på honom igår när han talade om stress och barn inför skolfolk i Diamanten-skolan i Norrköping.
Åderförkalkning
Det man vet är att många barn börjat utveckla åderförkalkning, så många som 60 procent av 13-åringarna. Åtta procent av dem hade allvarliga förändringar som hos en vuxen hade föranlett omedelbar kärloperation.
- Det var den forskningsrapporten som fick mig att börja forska om stress hos barn, berättade Währborg. Han är samhällsvetaren som blev psykolog som blev hjärtläkare som blev hjärnforskare.
- Men jag tröttnade på råttorna.
Så han blev chef för Institutet för stressmedicin i Göteborg med ett alldeles speciellt intresse för detta med stress hos barn.
- Jag anser nämligen att barn är en del av befolkningen, säger han.
Underförstått: Det är inte alla som insett detta.
Stressade föräldrar
- Barn är en utrotningshotad art. I industrisamhället var 38 procent barn, i informationssamhället är det 20 procent.
- Det blir inte lajban att vara finansminister i framtiden med en sån utveckling.
- En mycket stor del av våra barn mår mycket bra. Men det finns också många som inte alls har det bra.
Kanske inte så konstigt när deras föräldrar också är stressade och mår dåligt. Det är de unga kvinnorna som står för den stora ökningen av de s k ohälsotalen.Tidigare blev man sjukskriven för värk. Nu är det utmattning och utbrändhet som står för hela ökningen av sjukskrivningar och förtidspensioner. Allra jobbigast är det för de ensamstående mödrarna.
Att det också drabbar barnen är kanske inte så konstigt.
Krav/kontroll
Det finns undersökningar om hur barn har det, även om det finns mycket som återstår.
En rapport (av Viveka Östberg) bygger på intervjuer med skolbarn:
30 procent uppgav att de hade huvudvärk, 22 procent magont, 38 procent sömnproblem, 44 procent upplevde stress, 87 procent av mellanstadiebarnen saknade inflytande över sin skolsituation.
- Här ser vi det tydliga sambandet mellan höga krav och känslan av bristande kontroll över sin situation som leder till stress.
Depressioner
En annan undersökning handlar om depressioner hos barn. Något som tidigare "inte fanns". Mellan sex och nio procent av eleverna i nian har drabbats av depression.
Tre procent av pojkarna 16-17 år har gjort självmordsförsök, åtta procent av flickorna.
- Tyvärr vet vi mer om utvecklingen av toalettstorlekar än om barns psykosociala hälsa, sa Währborg.
Djurförsök tyder på att stress kan orsaka hjärnskador.
- Kanske hämmar stress tillväxten av våra hjärnceller? Vi kan inte säga säkert att det är så ännu. Men risken finns!
Ett annat samband är också föremål för forskarnas intresse: Kanske är det så att den ökande barnfetman också har sin förklaring, åtminstone delvis, i stress hos barnen?
Kräver förändring
Det man vet är skäl nog för Peter Währborg att föreslå, ja kräva, förändringar.
- Inse allvaret!
- Ompröva vuxenrollen i informationssamhället. Männen övergav barnen när vi fick industrisamhället.
- Det är en skandal att det inte finns fler män i denna församling (det var drygt 100 kvinnor och en handfull män). Jämställdheten måste omfatta också barnen, det är inte bara en fråga om män och kvinnor.
- Det måste bli fler vuxna i skolan. Mindre klasser och obligatorisk föräldranärvaro. Livsstil och hälsa måste föras in i skolan, det är mycket viktigare än bäckarna i Halland som alltid finns kvar där de ligger.
- Pröva noga varje omorganisation. Det är en stressituation även för barnen.
Promenad till skolan
Fysisk aktivitet - 30 minuter om dagen - och avslappning är viktiga inslag för att motverka stress.
- Man skulle ordna skolpromenader i stället för skolskjutsar, en vuxen kunde gå runt och samla ihop alla barnen och gå till skolan på morgonen. Det vore bra för lärarna också.
En stressorsak som man också lätt kan åtgärda är buller.
Ökat våld
- En befolkning under stress innebär mer aggressioner, frustration och irritation med ökat våld. Den enklaste frågan till barn om man vill veta om de är stressade är: Blir du lätt arg?
Den hopsamlade stressen, uppgivenhetsstressen, är en annan sida av pressen på barnen.
- Det är den som vi misstänker kan leda till fetma, åderförkalkning och hämmad tillväxt i hjärnan, säger Peter Währborg.
- Vi vet inte men risken finns. Inse allvaret, säger han.
Så jobbar vi med nyheter