Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Klotter på hällristningar

NORRKÖPING
Himmelstalunds hällristningar har drabbats av klotter och okynnesristningar. I helgen har någon med klumpig hand ristat en båt mellan de 3000 år gamla båtristningarna.
- Som tur är överlappar den inte hällristningarna, men den ligger väldigt nära dem. Slipar man bort den så ger det märken, säger Örjan Bellind, arkeolog.

Örjan Bellind, arkeolog, upptäckte klottret på hällristningsområdet i Himmelstalund. I helgen har någon ristat en båt, mellan de kulturhistoriskt värdefulla hällristningarna. FOTO: NICLAS SANDBERG

Örjan Bellind, arkeolog, upptäckte klottret på hällristningsområdet i Himmelstalund. I helgen har någon ristat en båt, mellan de kulturhistoriskt värdefulla hällristningarna. FOTO: NICLAS SANDBERG

Foto:

Norrköping2001-07-27 00:00
SARA SCHÜLDT
I Norge är klotter på hällristningar ett stort problem. I sommar, senast nu i helgen, har hällristningsområdet i Himmelstalund drabbats. Båten som ristades in i berget är inte djupt ristad och kommer därför troligen inte att fyllas i med stenmassa, utan får slipas ner naturligt med tiden.
Tidigare i sommar har någon ritat ögon, näsa och mun med spritpenna på en ristning av en människofigur.

<b>Kan skada</b>
- Det kanske ser oskyldigt ut, men när färgen tränger ner i berget kan den orsaka permanenta färgskiftningsskador i berget, säger Örjan Bellind.
I Himmelstalund har det tidigare hänt att människor förstört hällristningar genom att fylla i dem med till exempel läppstift för att de ska synas bättre. Detta är förödande av samma anledning, att färgpigment kan bli kvar i berget.
Somliga hävdar att Sveriges hällristningar kommer att ha försvunnit om 50 år. Människor förstör dem inte bara genom att klottra och okynnesrista på dem. Grusiga skor, cyklar och barnvagnar slipar effektivt ner hällristningarna. Stadsmuseet har därför länge velat flytta den grusiga gång- och cykelväg som går rakt över Himmelstalunds hällristningsområde.

<b>Naturligt slitage</b>
Människans luftföroreningar, i synnerhet kväveutsläpp, är en annan bidragande orsak till att hällristningar vittrar sönder. Men även naturen bidrar till slitage: Is, vind, sur barrskog och grus nöter ner hällristningarna.
Att människor klottrar ner, eller på annat sätt förstör de gamla hällristningarna är inget nytt fenomen. Vid sekelskiftet ristades ett hjärta mitt i en hällristning på Himmelstalundsområdet. Och en gång i tiden låg ett limkokeri på platsen, vars verksamhet skadade både berget och hällristningarna.
Klottret och ristningarna har upptäckts av Örjan Bellind, som nu ska rapportera skadorna till Riksantikvarieämbetet.
Örjan Bellind arbetar med att tvätta och fylla i hällristningarna med färg, så att allmänheten se dem bättre. Hans arbete innebär också en mekanisk nötning på hällristningarna. Det tar 20 till 30 minuter att med skurbortse få rent hällristningarna från lavar och alger. Sten blir porös när man hugger i den och därför trivs lavar i ristningarna. Hällristningarna fylls i med akrylatlatexfärg eftersom linoljefärgen som användes förr trängde ner i berghällen.
Tidigare har bergshällen gjorts ren med högtryckstvätt, men risken är att vatten hamnar i bergets sprickor, fryser vattnet till is kan berget skadas. En bättre metod är enligt Örjan Bellind att täcka över berget med en presenning och sand, jord eller gräs. Så har man gjort i Lärbro på Gotland och i Bohuslän för att få bukt med lavarna.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Norrköping