Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Klingsborgsskolan bröt trenden med låg behörighet

Projektet Samverkan för bästa skola blev vändpunkten för Klingsborgsskolan som kämpade med extremt låga skolresultat. Sen 2018 har de mer än fördubblat antalet elever med gymnasiebehörighet. "Vi tittar mer på lösningar än på att hitta problem", säger Jessica Kälvehed, speciallärare.

Johannes Bulkay, rektor, i samtal med Jessica Kälvehed, speciallärare och Tina Broman, engelskalärare. "Vi firar alla framgångar, även små saker", säger Johannes Bulkay.

Johannes Bulkay, rektor, i samtal med Jessica Kälvehed, speciallärare och Tina Broman, engelskalärare. "Vi firar alla framgångar, även små saker", säger Johannes Bulkay.

Foto: Louise Åsenheim

Norrköping2022-11-18 10:00

Vårterminen 2018 hade bara 39,6 procent av eleverna på Klingsborgsskolan gått ut med betyg som gett dem behörighet till gymnasiet. Rektor Johannes Bulkay satte upp en bild på en vanlig klass där 61 procent av eleverna var överkryssade. Det gjorde det extremt tydligt hur många elever de hade misslyckats med att hjälpa. 

– Vi kan göra skillnad för dem varje dag. Det är därför vi kommer hit, säger han.

Bilden har hängt med vid varje uppstart sen dess, som en motivation för hela personalgruppen varför de är där.

Skolan startade 2016 då Söderportens högstadium flyttade till det som tidigare var Kungsgårdsgymnasiet. Det fanns en historia av låg måluppfyllelse på skolan som följde med till Klingsborg. 

– Vi fick en fråga från Skolverket att vara med i Samverkan för bästa skola hösten 2017 och då var jag ny som rektor här, berättar Johannes Bulkay.

Satsningen vände sig till skolor med svåra utmaningar och skulle hjälpa dem att vända den negativa trenden. Det som fick störst betydelse för Klingsborgsskolan var den nulägesanalys som gjordes och som tittade på orsakerna till problemen.

– Den gjordes väldigt ärligt och med stor delaktighet i personalgruppen. Det har varit en nyckel, att det inte är en analys som gjorts med rektorer och bara några få lärare.

Bland annat visade den att organisationen inte gav personalen förutsättningar att jobba med elevhälsofrågor och att det var spretiga och otydliga arbetslag. Lösningen blev att sätta en helt ny organisation och att satsa på att utveckla elevhälsoteamet.

Varför är elevhälsoarbetet så viktigt?

– På den här skolan är det arbetet kärnan. Barnen i mittenskiktet lär sig oavsett vilken skola de går på, men här har vi ett stort kompensatoriskt uppdrag utifrån att eleverna här kommer från ett område där det är extra utmanande, säger Jessica Kälvehed. 

De extra utmaningarna består bland annat i att skolan tagit emot många nyanlända, har en hög andel elever med utlandsfödda föräldrar (85-90 procent av eleverna) och låg andel har föräldrar med eftergymnasial utbildning. 

– Sett till det presterar vi nu högt över förväntat resultat, säger Johannes Bulkay.

Andra faktorer som har bidragit till förändringen är att de anställt en trygghetsansvarig på heltid och en elevsamordnare som är arabisktalande. Det gör stor skillnad i hur man kan möta föräldrarna och förstå kulturella skillnader.

– Då behöver vi inte grotta i det utan kan förhålla oss till det, säger Johannes.

– Under den här resan har vi skiftat fokus. Vi tittar mer på lösningar och testar saker än på att hitta problem, säger Jessica Kälvehed.

När ramar och rutiner har stramats upp och resurser har tillsatts har det gjort att ämneslärarna har kunnat fokusera på undervisningen på ett annat sätt.

– Nu när jag gör min planering tänker jag per elev och anpassar den till vilket stöd var och en behöver. Det gjorde jag inte när vi startade upp utan då var det mer "det här är undervisningen och ni får anpassa er till den". Det har växlat om till att det är eleven vi måste möta. Hur kan jag som lärare stötta upp där det brister? säger Tina Broman som är engelskalärare.

Hon säger också att det har varit bra att tvingas till reflektion. Vad har fungerat, vad har inte fungerat och varför?

– Det är lätt att slå ifrån sig, "det är inte mig det beror på utan det är barnen". Men det är bättre att tänka "vad är det jag gör och vad kan jag ändra på i min undervisning?"

– Insikten att du själv som pedagog kan påverka, den är ju helt central, säger Johannes Bulkay.

En annan viktig faktor har varit att skapa en gemensam motivation och drivkraft bland personalen. Där har klassfotot med de överkryssade eleverna haft en symbolisk betydelse. Tillsammans jobbar de för att skapa en framtidstro bland eleverna och bryta det sociala arvet.

– Vi vet ju vad det kan ställa till med för alla elever, men framför allt för de som kommer från ett socioekonomisk utsatt område, att inte komma in på gymnasiet. Det finns en ökad risk för utanförskap och psykisk ohälsa, kanske kriminalitet och missbruk till och med.

Nu har de lyckats få upp gymnasiebehörigheten till 83,7 procent. De har fortfarande samma utmaningar att kämpa med.

– Men nu finns det fler verktyg i verktygslådan, säger Jessica Kälvehed.

Klingborgsskolan

Klingsborgsskolan ligger i stadsdelen Klingsberg mellan Hageby och centrala Norrköping. Här går elever från årskurs 7-9 i både grundskola och grundsärskola. 

Grundskolan har cirka 350 elever och cirka 55 medarbetare.

På skolan finns ett elevhälsoteam med kuratorer, skolsköterska, speciallärare/specialpedagoger, elevsamordnare och rektorer. Det finns också ett trygghetsteam med kuratorer, elevsamordnare, elevstödjare från varje arbetslag, skolvärd och rektor.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!