Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Klassiska stråk del 3

Foto: Lennart Jansson

Norrköping2008-12-20 03:00
Stig Sundström
Där nere på bilden härintill ligger det gamla industrilandskapets transportnav. Från fem håll sammanstrålande gator med öppningar åt fyra väderstreck och lite till. Här över gick leveranser och produktion in och ut från fabrikerna. Men i minnenas värld talas mest om hur arbetarna möttes, kanske växlade några ord, och gick vidare till sina jobb. Lilla Torget hette det en gång i tiden, senare Samtalstorget, men så fastställdes namnet Skvallertorget. Ett torg som i industrihistorien inte kan hoppas över. En plats i arbetarnas värld. Det var mötesplats i kamp för lön och rätt. Det var ofta lugna möten och demonstrationer, men flera gånger under decenniernas gång svåra upplopp. I skriften "Röd väg på norr" nämns 1843 då arbetarna samlades i protest mot överheten. Denna festade överflödigt stadshuset vid firande av Carl XIV Johans 25-åriga regerande.Spårvägsstrejk
I andra skrifter berättas från 1904 om att spårvagnsförarna strejkande i missnöje med sin arbetsgivare. Strejken bröt ut endast ett par månader efter spårvägens premiär i stan. Skvallertorget var platsen för svåraste bråket. Polisen angrep arbetarna hårt när dessa skanderade mot strejkbrytarna och kastade sten på spårvagnarna. Allt slutade i en kompromiss. Ett senare bröduppror rörde också textilarnas stråk. Lugnare decennier dominerar förstås jobbvägarna. I 1950-talet flyttade oron in på olika fabriker när textilens stora nedläggningsfas inleddes. 1970 tog den långa textilepoken slut vid YFA:s nedläggning. Skvallertorget borde ha varit en lämplig plats för att på något sätt hedra textilarna.Kraftfullt monument
Norrköpingsbon Harald Hägerström tänkte så och väckte tanken på en "Textilia" stående på torget. Efter en tävlan fick skulptören Pye Engström uppdraget att utföra sin skulpturidé. Det monumentala verket "Vår enighets fana" invigdes 1984. Centralgestalten föreställer agitatorn Kata Dalström och kvinnorna omkring är på väg upp för trappan för att störta guldkalven. De som i dag rör sig i torgmiljön kring skulpturen är framtidens folk. De kommer på samma vägar som föregångarna i industrin och går till samma lokaler för att förkovra sig i salar där textilmaskinerna tidigare slamrade.Vanligaste vägen
Det mest frekventa stråket från och till Skvallertorget var förr Västgötegatan. Rationellaste vägen mellan Nordantill och Gamla stan samt Östantill där många textilare bodde. Via Swartzens valv, Gamla Torget och Gamlebro tog sig folk till och från det daglig knoget. Efter Gamlebro vid Garvaregatan delades leden även mot denna gata och fabrikerna där. Studenterna har tagit över gatorna. Hur de placeras i stans historia återstår att se. Beskriven blir säkert också deras epok en gång i framtiden av nyfikna författare och forskare. Många har ägnat sig åt den tidigare textila historien, under rykande skorstenar och sura lukten. Konstnären Gustav Adolf Fahle diktade om textilen och dess arbetares marsch mot Skvallertorget: De gick i "långe svarte ruker". Det vill säga svarte led.Runt torg? Nää!
Inför alla rivningar av hus vid Skvallertorget 1985-87 uppstod funderingar om ett nytt fyrkantigt eller runt torg? Nybyggandet visade ett nej på den frågan. Torget har större volym, men är till formen ganska likt det förra. Campus Norrköping har fått imponerande nybygge i nära anslutning till torget och ett gammalt hus nere vid forsarna finns kvar. Trafiksystemet på torget är spektakulärt. Det är ett fullkomligt oreglerat trafikområde med fotgängare, cyklister och mopeder ilande, ibland irrande, mellan bilar och bussar. Det är inget nordiskt mönster att ha gatulivet totalt oordnat. Sånt kom aldrig på fråga ens under den tid det blandades spårvagnar, hästar och T-fordar i måttlig mängd på textilarnas stråk.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Norrköping