Seyfo, folkmordet och det systematiska förföljandet på kristna i Osmanska riket (som sedan blev Turkiet) för 100 år sedan, har länge varit en het fråga i Sverige.
2010 erkände riksdagen dåden, däremot har ännu inte den svenska regeringen verkställt riksdagens begäran.
Kommunstyrelsen i Norrköping har nu också mer eller mindre sagt ja till att upplåta en plats där ett seyfomonument kan uppföras.
– Vi tittar på var, men troligen i Folkparken någonstans. Exakt var återstår att avgöra, säger kommunalrådet Karin Jonsson (C).
Blir det ett seyfo- eller allmänt monument?
– Enbart seyfo, klargör Jonsson.
Socialdemokraten Lars Stjernkvist, kommunstyrelsens ordförande, förtydligar också:
– Anhöriga till de som drabbats kommer att få stå för kostnaden, vi upplåter bara en plats.
För i den här frågan tänker inte kommunen ta ställning. Kanske begripligt mot bakgrunden att länsrätten tidigare gett Södertälje och Botkyrka bakläxa för ett liknande medborgarförslag där kommunerna stått som finansiärer av monumenten.
– Nej, det blir inget kommunalt monument, men däremot en plats för att ge krigets offer en minnesplats. Det går inte att komma ifrån att det handlade om systematisk förföljelse av människor. och vi kommer alltid att drabbas av konflikter från andra områden. Men nu tycker vi att vi har hittat en lösning utan att behöva ta ställning i en het utlandspolitisk fråga, säger Lars Stjernkvist.
Said Nison, kommunfullmäktigeledamot (M) och syrian, respekterar kommunens beslut.
– Det handlar inte om pengar utan om symboliken. Det är viktigt för de 12 000 ättlingar som bor i Norrköping att få ett monument, säger han.
Och finansieringen?
– Minst problemet. Folk kommer att bidra, föreningar och församlingar kommer bidra. Men exakt vad det kommer att kosta vet vi inte, det beror på vilken typ av monument det blir.
Protesterna till ansvariga politiker har dock varit kraftiga.
– Om Norrköping och Sverige verkligen ska vara ett mångkulturellt samhälle, utan etniska eller religiösa konflikter, tycker jag inte att konflikter ska importeras från gamla hemländer. Jag vill inte att våra barn och ungdomar ska växa upp i ett samhälle där olika grupper ska anklaga varandra på grund av händelser som utspelats långt tillbaka i historien, säger Erkan Holtay.