Klarar jobbmålet?
2006 fler jobb, netto, från 2004 och fram till år 2006. Så ser kommunens stolta målsättning ut.Men hur går det egentligen? Mellan åren 2002 och 2003 minskade, visar sig nu, antalet jobb i Norrköpin med hela 1.500.Näringslivsdirektör Björn Persson har inga senare siffror än så. Men tror i alla fall bestämt att trenden vänt.
Två enskilda näringsgrenar minskade särskilt mycket. Dels tillverkningsindustrin, dels vad som getts samlingsrubriken finansiell verksamhet, media och företagstjänster - som dessförinnan ökat stadigt under ett antal år.
IT-branschen
Där ingår den förut så framgångsrika IT-branschen, som sågs som en motor även för Norrköping.
Men den sektorn fick sig ju ett rejält avbräck, mellan 2002 och 2003 minskade den med såpass mycket som en fjärdedel.
Ett slags tröst i bedrövelsen får då, som Björn Persson också är snar att framhålla, vara att just 2003 var ett exceptionellt svart år för Norrköpings del. Det var inget alls normalt år.
Så t ex var det ju året med de stora nedskärningarna på Posten (450 jobb) resp Whirlpool (500 jobb). Vidare försvann Solectron (300 jobb), Via Systems (ca 170 jobb) m fl - och med dem de sista fallen av outsourcing från Ericsson.
Några siffror för 2004 säger sig näringslivsdirektören inte ha tillgängliga. Men, som han är väl medveten om, så hände det ju beklagliga ting även då - sådant som Cloetta, Danisco, neddragningar i offentlig sektor m m.
- Fast det var i alla fall inte i paritet med vad som skedde under 2003.
Inte beroende
En "fördel" med att Norrköpings avlövats i stort sett hela monteringssektorn inom hemelektroniken är - understryks av somliga, och bland dem också Persson - att kommunen inte längre lika beroende av enskilda företag. Idag finns ju knappast längre kvar några företag, där hundratals jobb kan komma i farzonen.
Med pappersbruken - Holmen Paper och Billerud är numera Norrköpings största industriföretag - är det, menar Persson, däremot en annan sak. De må ha sina personalnedskärningar på grund av olika anpassningsåtgärder. Men de lägger inte ner rubb och stubb.
Näringslivsdirektören kan också göra en lång uppräkning av företag, inte minst då inom logistik, som senaste året etablerat sig i Norrköping eller som nu är på väg att göra det.
Axfast rullar igång
- På etableringssidan håller ju t ex Norstel på att bygga, GNT är i fas att komma igång i höst. På handelssidan räknar också Axfast med att rulla igång sitt stora projekt i höst.
- Sen har vi Alstoms flytt hit från Finspång med 150-180 anställda. Det är visserligen inga nya jobb, men om inte annat kommer de ju i alla fall att generera en del andra nya jobb. Ett antal nya personer ska ju t ex äta sin lunch här. Sedan har vi också en del mindre nya etableringar i kommunen.
Åt rätt håll
Så trenden pekar nu i alla fall, vågar Persson bestämt säga, åt rätt håll.
- Under den tid som återstår till slutet av år 2006 kommer det att bli en nettoökning av antalet jobb i Norrköping, det är jag övertygad om.
- Men om vi sedan når hela vägen fram, med de 2006 jobb som vi behöver för att vårt obalanstal ska komma ner i nivå med länet och riket, det får vi ju se.
Obalanstalet, det är de arbetslösa plus de som placerats i arbetsmarknadsåtgärder. Under flera år har detta tal nu ökat för Norrköpings del.
Har rasat
Sett över en längre period har utvecklingen varit klart ogynnsam. Rentav så har sysselsättningen rasat. Sedan början av 90-talet har, som Björn Persson påpekar, netto 6.000 industrijobb försvunnit i Norrköping. Sammantaget har antalet jobb blivit 10.000 färre. Inte undra på alltså, att arbetslösheten ökat.
Det var första hälften av 90-talet, som var riktigt illa. Men från den djupa bottennivån började, från och med år 1997, antalet jobb att öka igen i Norrköping,
Det var just den positiva utvecklingen, som bröts år 2003. Frågan är nu, om trenden verkligen hunnit vända igen.
Så jobbar vi med nyheter