Killarna som svetsas samman av folkrace
GISTADHemma hos familjen Karlsson utanför Gistad är det hektiskt värre. Det svetsas och hamras och fixas inför nästa folkracetävling. Närpolisen Kenth Karlsson har öppnat sitt hem för bilintresserade ungdomar från Klockaretorpet, som träffas där minst en gång i veckan.
Alla hjälps åt med att försöka få ordning på Volvon som krockskadades i en tävling för någon vecka sedan. Under bilen ligger bröderna Thomas (t v) och Henrik Karlsson. Nicklas Eriksson och Christoffer Karlsson fixar till kanterna på motorhuven. FOTO: ANITA KJELLBERG
Foto:
? Det blev extra mycket att göra i dag eftersom vissa krockade under den förra tävlingen, säger Thomas Karlsson, och sneglar menande mot sin pappa.
? Ja, jag erkänner, det var jag som krockade. Och det lär jag väl få höra under flera år nu, säger Kenth Karlsson, men ser inte så skyldig ut ändå.
<b>Sönerna bilintresserade</b>
Kenth Karlsson är närpolis i Klockaretorpet sedan sex år tillbaka. Minst en gång i veckan sedan februari samlas bilintresserade ungdomar vid hans och frun Barbros hem utanför Gistad. Sönerna hjälper till och instruerar de bilintresserade.
? Det var först två av mina söner som höll på med det här med folkrace. Men efter ett tag blev jag också biten och tog licens, berättar Kenth Karlsson.
Folkraceprojektet är ett samarbete mellan närpolis, fritidsgården och pingstkyrkan i Klockaretorpet. En av tankarna med projektet är att försöka arbeta med tonåringarna i ett område som till en viss del är väldigt hårt socialt belastat och med en del problem. I projektet fångas många i riskzonen upp och de får något annat att göra än att ställa till bråk.
? Jag känner många av de här killarna från mitt jobb som polis. Men här är det en helt annan stämning. De är inte alls stöddiga, det är på en helt annan nivå, säger Kenth Karlsson.
<b>Bra sysselsättning</b>
Ken Karlsson är förälder till en av killarna bland dem som mekar och han är väldigt positiv till folkraceprojektet. Hans son Christoffer Karlsson försöker slå ut bucklor i en plåt under överseende av sin pappa och sönerna Karlsson.
? Nu vet man att killarna har något att sysselsätta händerna med i stället för att bara stå och hänga i centrum, säger Ken Karlsson.
? Man både hör och ser att de tycker att det här är kul. De går verkligen in för det här.
Arbetsgemenskapen är viktig. Invandrare och svenskar arbetar sida vid sida. Likaså gör grabbar som kanske haft en del problem och helt vanliga killar.
? Så här är de inte när man har de i skolan, säger Erik Lundström, som representerar Pingstkyrkan och också undervisar vissa av killarna i hemkunskap på Borgsmoskolan.
? Här står de med ett jätteleende på läpparna, även de som annars är svaga teoretiskt. Jag önskar att alla lärare fick se detta, säger han.
? När de åker hit ut ser man hur maskerna faller av och de kan vara helt sig själva.
<b>Inte tid</b>
Killarna har inte tid att prata så mycket med Folkbladet. Det är en hel del att göra med bilarna inför kommande tävling och framför allt väntar de på att få köra dem. Man måste ha fyllt 15 år för att få köra de specialbyggda bilarna. Dessutom måste man ha licens för det.
Kenth Karlsson ordnar med licensprov och övningskör även med dem som aldrig suttit bakom ratten förut.
? Jag kom trea i förra tävlingen, berättar Wael Isa.
? Jag ska köra för första gången i nästa tävling, säger Nicklas Eriksson.
Att Kenth Karlsson i princip tar med sig jobbet hem tycker han inte alls gör något.
? Det är bara roligt om de kommer hit. Jag skulle ändå ha stått i garaget, säger han.
Totalt har 38 killar hittat ut till Gistad hittills. Men de hoppas på att hitta en egen lokal någonstans i Klockaretorpet. Och på att bli sponsrade med mer pengar. Det enda de har fått hittills är
10 000 kronor från Brottsförebyggande rådet så att de kunde komma igång och bygga första bilen, en Volvo 245. Och Sisu har
betalat för allt utbildningsmaterial.
? Men det vore enormt roligt om detta kan växa, om det kan bli till något positivt. Klockaretorpet har fått en helt felaktig och negativ stämpel de senaste åren, säger Kenth Karlsson.
<b>Fakta om folkrace</b>
Folkrace kom till Sverige från Finland i början av 1980-talet.
Det är en bilsport där man kör med äldre, vanliga bilar såsom Saab 99 och Volvo 140. Bilarna är helt omgjorda efter särskilda bestämmelser och gjorda för att få bättre säkerhet.
Man kör Folkrace på speciella grus- och asfaltsbanor. Dessa banor är då byggda så att bilarna inte ska komma upp i för snabba hastigheter. Max 80 kilometer i timmen går det i. Banorna är omkring 800 meter långa. Det händer att bilarna rullar runt och får stora plåtskador under tävlingen. Men eftersom det inte går så fort är det inte farligt för förarna.
Det som gör folkrace speciellt är bland annat att efter varje tävling måste den tävlande vara beredd att sälja sin bil. Då är det ett enda pris som gäller och det är ganska lågt. Om man har lagt ner mycket pengar på utrustning till bilen kan man på så sätt förlora detta. Bilägaren får endast behålla den personliga utrustningen vid en försäljning. Det handlar då om exempelvis stol och säkerhetsbälten.
För att tävla på lika villkor är tävlingen uppdelad i olika klasser, nämligen senior, dam och junior. Som junior får man börja köra redan det året man fyller 15 år.
Innan varje tävling kontrolleras alla bilar för att se till att alla följer det folkracereglementet. Tävlingen är uppbyggd så att alla kör lika många heat. I varje heat ingår oftast 6 stycken bilar och beroende på placering i mål får man olika poäng. När alla förare har kört sina heat räknas den totala poängsumman ut. Sedan får man köra i olika finaler tills en vinnare av hela tävlingen har korats.
Folkrace kom till Sverige från Finland i början av 1980-talet.
Det är en bilsport där man kör med äldre, vanliga bilar såsom Saab 99 och Volvo 140. Bilarna är helt omgjorda efter särskilda bestämmelser och gjorda för att få bättre säkerhet.
Man kör Folkrace på speciella grus- och asfaltsbanor. Dessa banor är då byggda så att bilarna inte ska komma upp i för snabba hastigheter. Max 80 kilometer i timmen går det i. Banorna är omkring 800 meter långa. Det händer att bilarna rullar runt och får stora plåtskador under tävlingen. Men eftersom det inte går så fort är det inte farligt för förarna.
Det som gör folkrace speciellt är bland annat att efter varje tävling måste den tävlande vara beredd att sälja sin bil. Då är det ett enda pris som gäller och det är ganska lågt. Om man har lagt ner mycket pengar på utrustning till bilen kan man på så sätt förlora detta. Bilägaren får endast behålla den personliga utrustningen vid en försäljning. Det handlar då om exempelvis stol och säkerhetsbälten.
För att tävla på lika villkor är tävlingen uppdelad i olika klasser, nämligen senior, dam och junior. Som junior får man börja köra redan det året man fyller 15 år.
Innan varje tävling kontrolleras alla bilar för att se till att alla följer det folkracereglementet. Tävlingen är uppbyggd så att alla kör lika många heat. I varje heat ingår oftast 6 stycken bilar och beroende på placering i mål får man olika poäng. När alla förare har kört sina heat räknas den totala poängsumman ut. Sedan får man köra i olika finaler tills en vinnare av hela tävlingen har korats.
Så jobbar vi med nyheter