Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Undersökning efter kemtvätt: "Mycket hög farlighet"

Mellan 1934 och 1961 fanns en kemtvätt i kvarteret Sumpen som tros ha släppt ut ämnen som är farliga för folks hälsa. Idag är det bostäder på platsen. "Jag vill inte oroa folk, men det är bra om det görs en undersökning", säger Pernilla Eriksson, handläggare på länsstyrelsen.

Här på Repslagaregatan låg kemtvätt som kan ha släppt ut hälsofarliga ämnen i marken.

Här på Repslagaregatan låg kemtvätt som kan ha släppt ut hälsofarliga ämnen i marken.

Foto: Emma Ödman

Norrköping2021-12-31 06:45

Under perioden som kemtvätten var i gång användes troligen perkloretylen som tvättvätska. Ett ämne som har goda lösningsegenskaper men dessvärre kan öka risken för cancer, ge skador på centrala nervsystemet och på lever och njurar. Möjligen har även trikloretylen använts, ett ämne klassat som cancerogent och skadligt för nervsystemet.  

– Det är ämnen med mycket hög farlighet, säger Pernilla Eriksson, som jobbar med förorenade områden på länsstyrelsen.

– Ämnena användes som tvättvätska och kan ha läckt ut genom golv och ner i mark och grundvatten.

Huset som kemtvätten låg i är rivet och idag ligger tre huskroppar i kvarteret som ägs av Hyresbostäder. Totalt finns 152 lägenheter i husen.

Idag är det bostäder på platsen. Ska man som boende vara orolig?

– Vi vill inte oroa folk, men vi ser att det är bra om det undersöks, säger Pernilla Eriksson.

Eftersom länsstyrelsen bedömer att det finns risk för människors hälsa och miljön har de tagit initiativ till undersökning av före detta kemtvättar, och kommunen har gått vidare med den aktuella fastigheten. Någon verksamhetsutövare eller fastighetsägare som kan göras ansvariga för den före detta kemtvätten finns inte, vilket lett till att länsstyrelsen bett kommunen om att åta sig huvudmannaskapet. En huvudman är en förutsättning för att statliga bidrag ska kunna sökas. På det senaste mötet med samhällsplaneringsnämnden beslutade de att ta på sig huvudmannaskapet.

– Det är ett samarbete i syfte att få marken sanerad. Det är en gammal miljöskuld som inte kan härledas till en fastighetsägare, säger Anna Selander, samhällsbyggnadsdirektör.

– Vi vet inget om marken än, men vi får ett statligt bidrag för att ta på oss rollen som beställare för den här undersökningen.

Hur orolig ska man vara som boende i området?

– Det är jag inte rätt person att svara på. Det här ligger i backen och är något som ska tas omhand. Huruvida man ska vara orolig eller inte måste man vara sakkunnig för att svara på, och jag är inte det. Hade vi sett att det fanns en oro hade vi agerat på det.

– Det är sällan förenat med fara annat än om man vill göra något med marken och det ska grävas. Men vi vill inte låta miljöskulder ligga kvar i backen utan ta hand om det man känner till.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!