Kärlek till döds
Vi älskar Östersjön. Åtminstone några av oss. Men det blir svårare med åren. Tänk bara på det hur det såg ut i somras. Ska vi ha det så här?
Arlinda Quick tittade på Östersjö-utställningen tillsammans med pappa Ullmar. Om man trycker på en knapp i den farliga 2-taktsmotorns gap kommer det ut äcklig rök. Foto: Niclas Sandberg
Foto:
Eller "jag älskar Östersjön" som Inga-lill Petterson, ordförande i tekniska nämnden, vill att det ska heta. Hon invigde utställningen igår med att minnas ärtsoppan från i somras och uppmanade oss att köra mindre bil, använda miljövänliga alternativ, tänka på vad vi köper och måla båten med rätt färg.
Frågan är om det hjälper.
Tre hot
Östersjön hotas från tre håll, minst, enligt utställningen, som talar om tre brustna hjärtan.
Det första är giftspridningen, illustrerad av några monster till 2-takts utombordsmotorer
Det andra är övergödningen av havet, främst genom tillförsel av kväve och fosfor
Det tredje är överutnyttjandet, värst är utfiskningen av torsken.
Vi bor ca 85 miljoner människor runt Östersjöns kuster. Delar vi upp havet mellan oss får vi alla en yta på 70x70 meter med 50 meters djup.
Där ryms några hundra sillar, ett par torskar och en tiondels säl. Där ryms också, åtminstone tillfälligtvis, några ton giftiga cyanobakterier, som vi brukar kalla "algblomning". Grattis!
Likadant nästa år?
Om algblomningens orsaker tvistar de lärde. En del vet vi. Att en kall sommar kan ställa till det till nästa år.
- En kall sommar betyder att näringsmängden i havet inte förbrukas. Det ökar risken för algblomning nästa sommar, berättar Jerker Idestam-Almqvist, kommunekolog som igår presenterade utställningen för media och andra närvarande.
Hur var sommaren 2005? Varm eller kall? Blir det likadan soppa nästa år?
- Jag vågar inte spå, säger Jerker Idestam-Almqvist, men han tror att vi kanske får vänja oss vid mer cyanobakterier. Så länge vi inte gör något år problemet.
Vad kan vi göra då?
Som konsumenter kan vi förstås välja miljövänliga alternativ när det gäller bränsle, bottenfärger, tvättmedel eller vad det kan vara. Utställningen ger några tips.
Men det mesta skiten kommer ju från andra sidan. Det mellanstatliga miljöarbetet måste förstås bli effektivare.
Och forskarna bör kanske vara överens. Det är dom inte. Tvärtom: det är strid på liv och död. Bokstavligen. Havets död.
Övergödningen är det största problemet. Det är de kanske överens om. Hittills har de flesta forskare varit överens om att kvävet är den stora boven och utsläppen måste minska kraftigt. Det har det också gjort.
Miljarder i sjön?
Men då träder några forskare fram och säger att det är fosforutsläppen som ska ner. Betyder det att vi kastat alla miljarder som det kostat att minska på kväveutsläppen i sjön?
Så ska vi göra
Den statliga miljövårdsberedningen satte en grupp utländska forskare på problemet, eftersom de svenska bara är i luven på varandra. Utlänningarna, mest amerikaner, har nu sagt sitt. Åt skogen med den svenska miljöpolitiken.
Fosforn är boven
Det är fosforn som ska ner, inte kvävet.
Så här ska vi göra, menar expertgruppen:
Minska fosforutsläppen till Östersjön (bl a genom att förbjuda tvättmedel med fosfat)
Koncentrera miljöinsatserna på Polen och Baltikum som släpper ut mest fosfor av alla
fortsätt att minska utsläppen av kväve till luft, inte bara för Östersjöns skull utan för alla andra ekosystems skull.
Det är bara att sätta igång.
Men det förstås; det är redan några forskare som tycker att experterna har helt fel.
Under tiden som forskarna käftar kan vi gå och titta på utställningen på stadsbiblioteket. Den är rolig och intressant.
Dessutom kan man få en nyckelring om man avger ett eget miljölöfte. Själv tänker jag köpa en fyrtaktare.
Så jobbar vi med nyheter