Karavanen granskade Norrköping
NORRKÖPINGI går kväll kom SVT:s Karavanen med programledare Sverker Olofsson i spetsen till nedläggningsdrabbade Norrköping för att i den tomma Solectronfabriken i direktsändning debattera arbetsmarknad, utflyttning av låglönejobb och långtidssjukskrivningar.
I går kväll kom SVT:s Karavanen med programledaren Sverker Olofsson i spetsen till Norrköping. FOTO: SUSANNE LUNDBÄCK
Foto: Fotograf saknas!
Val-Karavanen besöker totalt sju orter, Norrköping var den femte anhalten.
- Politik är något som berör hela landet, sa Sverker Olofsson.
Och att diskutera arbetsmarknad föll sig naturligt i Norrköping, en stad som drabbats hårt av nedläggningar och utflyttning av jobb utomlands inom industrin.
SVT valde i de inslag som filmats i förväg att lyfta fram Marta Barany, ursprungligen från Ungern, nu Norrköpingsbo, som varslats flera gånger, från Ericsson och senast Solectron. Hon berättade om sin ilska och besvikelse, om om hoppet som tändes varje gång hon fick ett nytt jobb. Om hur hon grät när jobben försvann till Östeuropa, om hur hon på Solectron fick höra orden "Tyvärr, du behövs inte längre". Idag är hon arbetslös.
- Jag känner bitterhet över Ericssons och de svenska politikernas oförmåga att slå vakt om jobben och industrin, sa Marta Barany.
Vilka krav ska man ställa på en arbetslös? Ska man tvinga in folk i vården där det fattas folk? undrade Sverker Olofsson.
<b>Omskolning</b>
Flera av de inbjudna politikerna pratade om omskolning och utbildning.
- Har Marta någon chans att få samma typ av jobb som hon haft? frågade Sverker Olofsson landshövding Björn Ericsson som svarade:
- Man kan aldrig säga aldrig. Men i ett kortare perspektiv ser det dystert ut. Ju mer man utbildar sig till alternativ, ju starkare står man.
I ett annat filmat inslag fick man se Signild Blixt besöka gamla industrilokaler där hon arbetat och där det nu är universitet, Campus Norrköping.
- Det här var Sveriges Manchester. Jag tror det är så här fabriksstäderna blir. De flyttar till utlandet. Många städer blir så här tomma, sa hon.
<b>Låglönejobben försvinner</b>
Flextronics till exempel satsade på Polen, ett låglöneland där en anställd tjänar ca 3 000 svenska kronor i månaden. När Polen kommer med i EU och lönerna höjs kanske företagen flyttar vidare, till andra låglöneländer, framgick det av ett av kvällens inslag.
När introduktionsjobben försvinner slår det mot ungdomar och invandrare, sa Per Unckel (m).
- Vi måste ha den typen av jobb, sa han och hävdade att vi aldrig förr haft så få nybildade företag i Sverige.
- Vi har en låg utbildningsnivå i Östergötland. Det kan bero på att det tidigare varit relativt lätt att få ingångsjobb, sa länsarbetsdirektör Per Hallström. Vi är ganska chanslösa som det ser ut i Polen, med välutbildade människor till låga löner.
- Förra året gjordes 1, 2 miljoner rekryteringar till arbetsmarknaden. Det händer saker på den svenska arbetsmarknaden. Vi måste se det som det är, en omställningsproblematik, som vi haft sedan 1955, då industrin "peakade", sa Sandro Scocco som ville avdramatisera den bild som målats upp.
Så jobbar vi med nyheter