Eva Jaldeland tar emot i ett vackert julpyntat hus med sjöutsikt i Arkösund. I Folkbladets serie om kvinnorna på 100-listan har vi kommit till de som faktiskt startade det hela. Det är förutom Eva, Karin Wetterstrand, tidigare HR-chef i NTM-koncernen och nu egen företagare, och Margita Edström, bland annat tidigare vd på Lärande i Sverige AB.
Framför en sprakande brasa berättar Eva och Karin om sin gemensamma resa, som började långt innan 100-listan. De har känt varandra sen 1991, då båda jobbade på Norrköpings kommun. När Eva 1994 sade upp sig för att starta upp bemanningsföretaget Proffice i Östergötland, tog hon bland andra Karin med sig. De var till att börja med fyra personer som öppnade en helt ny marknad i regionen. Men rädslan för det okända, som de upplevde från kunderna i början, gick snabbt över och företaget expanderade fort. I början av 2000-talet hade de runt 750 konsulter anställda.
– Jag var med när det verkligen exploderade och vid börsintroduktionen år 2000. Jag blev vice vd i företaget och pendlade till Stockholm under en period. Det var en fantastisk resa, säger Eva.
Men i början av 2000-talet lämnade både Eva och Karin Proffice och de gick skilda karriärvägar ett slag. Eva startade det egna företaget Cojn som bland annat jobbade med rekrytering.
– Jag ville få utlopp för alla mina idéer och det fick jag där. Det var väldigt roligt, säger Eva.
– Vi fick bland annat i uppdrag att hitta en HR-chef till NT-koncernen som det hette då, och jag letade rätt på Karin igen. Jag sa: "Jag har ett toppjobb till dig!"
Och så blev det, Karin började på NTM 2008 och var med när bolaget växte till att bli en av landets största mediekoncerner.
Men var kommer 100-listan in i bilden? Eva beskriver hur hon alltid haft ett samhällsengagemang och tyckt att jämställdhet varit viktigt. I samtal med andra kvinnor på höga positioner hördes ofta en frustration över att aldrig bli tillfrågade för styrelsearbete, och över den manliga överrepresentationen.
2014 var det Karin som tog upp saken med Eva.
– Jag hade just gått en styrelseutbildning och jag ville inte bara bli lagd i något register. Jag hade en idé om att jag ville praktisera i Evas bolagsstyrelse, säger Karin.
Men det här blev i stället starten på ett engagemang som kom att få ringar på vattnet ordentligt.
– Jag kände: "Vi kan inte sitta på läktaren längre!" Vi måste göra något konkret. Vi ville synliggöra alla kvinnor som vi vet är villiga att ta sig an styrelsearbete, säger Eva.
– Vi ville få ett slut på att männen sa att kvinnor med kompetens inte finns, säger Karin.
De gick till Östsvenska handelskammaren och lade fram idén om 100-listan, en lista över erfarna kvinnor med styrelseutbildning dit företag kunde vända sig för att enkelt hitta kvinnlig kompetens.
– Johanna Palmer (då vd på Östsvenska handelskammaren) tände på alla cylindrar. Det var perfekt att de kunde vara en plattform för arbetet eftersom vi jobbade ideellt med det och hade andra heltidsjobb, säger Eva.
De började med ett allmänt informationsmöte för att kolla av intresset.
– Det kom så många kvinnor, kända affärskvinnor, som sa: "Äntligen händer det något!". Då kände vi att vi var rätt ute, säger Eva.
Redan första året, 2015, fanns 44 namn med på listan och sen dess har den bara vuxit. Idag är det 170 namn på listan och konceptet har spridit sig till andra Handelskammare i landet. Både Karin och Eva är stolta över vad de åstadkommit, att listan har lyft frågan och satt den på agendan.
Många kvinnor på listan lyfter fram nätverkandet, men har det verkligen gett resultat i form av styrelseuppdrag?
– Ja, det vet vi. Men det är inte tillräckligt. Jag vet att det finns ett antal som är besvikna att de inte blivit tillfrågade av någon styrelse, säger Eva.
Hon säger att många små och medelstora företag är rädda för att ta in extern kompetens i styrelsen och att det som behövs är mer uppsökande verksamhet för att få företagen att våga ta steget.
– Men idag finns inte tillräckligt med resurser till det.
Vid förra årsskiftet lämnade Eva och Karin sina platser i 100-listans styrgrupp. På deras initiativ var det dags att få in nya krafter som jobbar vidare med arbetet. Men Eva säger att 100-listan lever kvar i henne mentalt.
– Det är något i själ och hjärta. Jag brinner för frågan, säger Eva.