Kan de tu bli en storstadsregion?
"Fjärde storstadsregionen" - Linköping/Norrköping alltså - är det en realitet? Eller är det bara en slogan för marknadsföringen? Åsikterna skiftar, visas det i en färsk C-uppsats vid Linköpings Universitet av Hanna Nilsson. Det framgår också, att Linköping har den betydligt större arbetsmarknaden av de två.
Domkyrkan och konstmuseet - symboler för Linköping och Norrköping. Men vilka förutsättningar finns det för att lansera de två grannkommunerna som en "fjärde storstadsregion"? Åsikterna går isär.
Foto:
Annars är det väl som Norrköpings kommundirektör Björn Johansson säger, "alla marknadsför sig dessa dagar och gör inte Linköping/Norrköpingsregionen det resulterar det i lägre tillväxt".
Thomas Sjölander, VD för Marknadsföringsbolaget i Norrköping, konstaterar att nästan inga städer längre marknadsför enbart sig själva. I vårt nya Europa handlar det i stället om regioner.
Frågan om fjärde storstadsregionen har (minst) två aspekter; dels den vetenskapliga, dels marknadsföringen. Rent vetenskapligt krävs sammanhållna stadsregioner med minst 200.000 invånare för att man ska tala om storstad. Medan vi ju här har något annat - två städer med flera mil emellan sig, där först det sammanlagda invånarantalet överskrider 200.000.
Skilda områden
Även om pendlingen ökat kraftigt utgör Norrköping och Linköping två skilda arbetsmarknadsområden.
Det finns heller ingen tidning som ens tillnärmelsevis har ambitionen att täcka hela regionen. I princip skriver vi ju knappast alls om varandra, gamla "järnridån" längs Göta kanal tycks lika stark som någonsin. Under 30 års tid har det också visat sig omöjligt för de båda städerna att komma överens om en gemensam storflygplats.
Så frågan är om inte Linköping och Norrköping, om man ska vara strikt, snarare är två stora regionala centra. För att man verkligen ska kunna tala om en storstadsregion måste, bland annat, befolkningen växa till rejält.
Några av de intervjuade menar, att man i alla fall kan kalla detta för Sveriges fjärde största arbetsmarknadsområde. Men Eje Karlsson, planeringschef i Linköping, tar då ett steg till. Han hävdar, att i och med att detta är det fjärde arbetsmarknadsområdet så det därmed också den fjärde storstadsregionen, svårare än så är det inte.
Önskedrömmen är att de båda ska samverka även om att dra till sig företag. Men där är vi inte, i varje fall inte ännu.
Optimistisk syn
Mattias Ottosson, kommunstyrelsens ordförande i Norrköping, har en optimistisk och så att säga operativ syn på saken. Vill man så går det, verkar han mena. Ottosson tror att fler och fler börjar ta till sig begreppet fjärde storstadsregionen. Vilket då också är exakt vad som krävs, om man ska lyckas.
Enligt kollegan i Linköping Lena Micko har samarbetet genom åren gått i vågor men på senare år fått skjuts. Inte minst då genom Ostlänken, men också genom samarbetet mellan marknadsföringsbolagen
Norrköpings kommundirektör Björn Johansson påpekar dock, att ur statlig synvinkel räknas bara Stockholm, Göteborg, Malmö som storstadsregioner. NT:s direktör Björn Jacobsson säger sig å sin sida inte tro, att regionen accepteras för det som den utger sig för att vara.
Till skillnad från en del av de övriga anser han heller inte, att de båda städerna kompletterar varandra. Tvärtom är de alltför lika, det som finns i den ena staden finns också i den andra. Jacobsson tycks höra till skeptikerna, när det gäller storstadskonceptet.
Har bestämt sig
Men resonemang som dessa är ju en sak, marknadsföring en annan. Helt klart har nu de båda städernas marknadsförare bestämt sig för "fjärde storstadsregionen", i hopp om att detta då också ska bli en självuppfyllande profetia.
Uppsatsförfattaren Hanna Nilsson tycks luta mot att "storstadsalternativ" vore en mer passande beskrivning av vad Linköping/Norrköping i realiteten är. Hon tror också, att det kan komma att krävas både ett och flera generationsskiften för att klara detta.
Historiskt har de båda städerna helt olika bakgrund. Norrköping med sin hamn blev på 1600-talet stapelstad, alltså med rätt till utrikeshandel, medan Linköping blev s k uppstad (med enbart inrikeshandel) men i gengäld hade slott, domkyrka m m. Länge var det Norrköping som blomstrade, inte minst tack vare sin textilindustri.
Eftersom Norrköping var en såpass stor stad så stod den länge utanför landstinget, vilket ledde till att det blev Linköping som fick Regionsjukhuset. Vartefter har då Linköping - med Saab, universitet, IT m m - växt förbi Norrköping.
Har ändrats
År 1900 var Norrköpings stad tre gånger så stor som Linköping, 41.000 invånare mot 14.500. Medan noteringen från senaste årsskiftet var knappt 124.000 invånare för Norrköping - och drygt 136.000 för Linköping.
En intressant detalj är den statistik över sysselsättningen, som finns bifogad uppsatsen. Där framgår att antalet arbetstillfällen är markant större i Linköping - drygt 70.000, mot knappt 54.000 i Norrköping.
Övervikten på jobb är alltså ännu större än övervikten i befolkning! En klar obalans finns det onekligen inom detta, som nu strävar efter att etablera sig som den fjärde storstadsregionen.
Så jobbar vi med nyheter