Kämpar för att få träffa dottern
Papparollen blev för tuff för Ingemar Holgersson. Han flydde verkligheten med att spela och kämpar nu för att bli kvitt sitt missbruk och dömmer om att få träffa sin dotter igen.
Ingemar Holgersson försökte sluta spela flera gånger innan han dömdes för förskingring. Men han föll hela tiden tillbaka i sitt missbruk.
Foto: Sandberg Niclas
Som så många andra barn i början på 90-talet spelade Ingemar Holgersson Supernintendo. Han började när han var i 10-årsåldern och fortsatte tills han var 15. Därefter blev det dataspel och senare även nätpoker och casino. Spelandet eskalerade snabbt när han började med nätpoker och casinospel. När han spelade som mest bråkade han och hans dåvarande flickvän ofta. - Vi hade många diskussioner och min dåvarande flickvän sa att jag inte var någon bra förälder till vår dotter. Nu har vi gått skilda vägar, säger han.Mamman söp i hjäl sig
Dottern har blivit omhändertagen av de sociala myndigheterna då ingen av föräldrarna ansågs kunna ta hand om henne. I allrummet på behandlingshemmet finns ett inramat foto av henne och Ingemar Holgersson längtar efter att bli kvitt sitt missbruk och åter få vårdnaden. När dottern föddes blev papparollen för tuff för honom och han lade ner allt mer tid på spelandet. Han tror också att det finns fler anledningar till att han fastnade i sitt missbruk.- Jag tror att jag flydde från sorg också. Jag hade en hård barndom. För fem år sedan blev min lillasyster mördad på ett behandlingshem och min mamma söp i hjäl sig för tre år sedan, berättar han. På behandlingshemmet finns inga spel alls. Inte ens en kortlek. En spelmissbrukare kan aldrig spela igen. För Ingemar Holgersson är det en kamp varje dag, även om det värsta är över. Han försöker hitta en hobby att ersätta spelberoendet med. - Jag kollar runt lite och tror att träning skulle göra mig gott, säger han.