Kamerorna en jättevinst för staten
Staten drar in miljonbelopp varje år på böter från hastighetskamerorna. De enda statsutgifterna som kamerorna verkar skapa är skadegörelse.
- Det kostar ungefär en halv miljon kronor att sätta upp varje kamera. Maskinen i sig kostar omkring 150 000, sen kostar arbetet runt omkring med eldragning och gjutning omkring 350 000 kronor, säger Stig-Göran Gidlund, tillförordnad sektionschef på ATK i Kiruna.Efter att kameran har placerats på kontrollplatsen är det upp till Vägverket att se efter dem.- Man kan säga att varje kamera kostar mellan 10-15 000 kronor att underhålla varje år. Huvudkostnaden är skadegörelse, säger Lennart Alsteiner, som är Vägverkets förvaltare för hastighetskamerorna i Östergötland.Skadegörelsen mot fartkamerorna kan vara varierad. Vägverket har märkt att personer slår sönder kamerans lins, sprejar färg på den, eller helt enkelt backar över kamerastolpen med bilen. - Kanske är det för att folk är förbannade på övervakningen, de kanske själva blivit botfällda av en hastighetskamera. Det är synd, de fungerar ju bra, de sänker hastigheten, säger Lennart Alsteiner på Vägverket.
n Det finns 880 fartkameror i Sverige, och ytterligare 100 tillkommer i höst. 35 av de nuvarande kamerorna är placerade i Östergötland.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!