Påsken är inte en högtid som har rörliga röda dagar. Men det innebär för en hel del fyra lediga dagar.
Under 2025 ligger maximalt antal rörliga röda dagar på en veckodag. Senast det hände var 2014. Det här innebär att det finns hela nio dagar att spela med för den som jobbar en normalvecka, måndag till fredag. Det har tidningen Arbetet räknat ut.
Grundförutsättningarna är följande. Julafton, midsommarafton och nyårsafton inte är röda dagar. Men dom brukar vanligtvis ändå vara lediga, trots att de inte är rödmarkerade i kalendern. Sen vet vi att en del röda dagar alltid är på en helg. Som påskdagen, midsommardagen och alla helgons dag.
Första maj inträffar på en torsdag 2025.
Påsken är första storhelgen nästa år. Där finns inga större skillnader mot ett "normalår". Däremot ligger första maj fördelaktigt nästa år på en torsdag. Ta ledigt fredagen så har du fyra lediga dagar. Även Kristi himmelsfärd är en torsdag nästa år. En semesterdag även där och du har fyra dagars sammanhängande ledighet.
6 juni, nationaldagen, är på en fredag nästa år.
2025 ligger nationaldagen 6 juni på en fredag. Det innebär att det blir tre fina dagars ledighet i följd under försommaren.
Julafton är på en onsdag 2025.
Den riktigt stora kalenderpresenten nästa år är jul- och nyårshelgerna. 2025 infaller julafton på en onsdag. Det betyder att den som har semesterdagar kvar och vill vara långlediga kan ta semester den 22:e och 23:e december och därigenom få ut nio dagars sammanhängande ledighet.
Nyårsafton infaller på en onsdag nästa år.
Nyårsafton nästa år ligger också på en onsdag. Den följs av nyårsdagen som är en röd dag. Plocka ut tre semesterdagar så får du ledighet hela veckan. Kopplar du samman det med julledighet så blir det fem semesterdagar i utbyte mot 16 dagars ledighet.
2026? Det är en helt annan historia.