Kajsa: Engagemanget har ett pris
- Jag tror det är viktigt att berömma och ge uppskattning. Även vuxna behöver bli sedda. Det är Kajsa Andersson övertygad om. Hennes egen lärare inspirerade henne att välja läraryrket. Även om Kajsa inte själv vill medge det, så har hon fått egna efterföljare.
Foto: Svensson Robert
Hon berättar att hennes nioåriga dotter Sofia ibland tycker att hon är pinsam när hon umgås med dotterns kompisar. Kajsa är bara för mycket, för intresserad och pratglad med kompisarna, tycker dottern som undrar varför hon inte bara kan " vara en vanlig mamma". När Kajsa berättar detta känns hon igen med sitt skratt och sin eftertänksamhet. Men det är också en annan Kajsa som vi träffar. Moderskapet har präglat henne, precis som sjukdomen. Hon har haft cancer i äggstockarna och har i förebyggande syfte opererat bort båda brösten. Hennes egen mamma dog i cancer när hon var elva år. - Det är klart att man förändras av de erfarenheter som man gör. Jag upplever att jag har fördjupats och tänker på ett annat sätt än tidigare. Det är mera dos av allvar nu. Jag känner tydligare att jag inte får slarva bort mitt liv och vill därför ta vara på de chanser som jag får. Gillar möten
Efter åren på Skarphagsskolan blev det två år på Vilbergsskolan. Här ingick hon i ett arbetslag som delade på läraransvaret. Skolan var en annan, med elever som hade andra förutsättningar. Sedan fick hon förfrågan om hon ville vikariera som programansvarig studierektor på grundskollärarprogrammet. Hon tog chansen, trots att hon ansåg sig inte vara tillräckligt kvalificerad. Kajsa finns kvar inne på Campusområdet. Sedan fem år tillbaka arbetar hon med den verksamhetsförlagda utbildningen på Lärarprogrammet. Hon bistår studenterna och de 37 mentorer/lärare som handleder studenterna under praktiken. Det hon gillar med jobbet är alla möten, som när hon träffar de studenter som inte har fått godkänt på sin praktik. - De kan var både ledsna och upprörda efter våra diskussioner, ändå upplever jag ofta att de kommer till insikt under och efter våra samtal. I relationer till andra, både i jobbet och privat, handlar det om hänsyn. Det är viktigt att inte glömma bort hänsynen till sig själv understryker Kajsa. - Engagemanget har ett pris. Har man en stark närvaro i det man gör så både ger och får man. Men det kostar kraft också och man måste få tid för att ladda om. Kajsa jobbar med människor som ska bli lärare. På just lärarrollen ställs orimliga krav, eftersom skolans uppdrag är så komplexa konstaterar Kajsa. Det viktigaste är att varje lärare har förmågan att väcka barnens och ungdomarnas lust att lära och stimulera deras sökande efter kunskap, anser hon själv. Nyfikenheten viktig
När den egna karriären kommer på tal, så skruvar Kajsa lite besvärat på sig. Det känns svårt att prata om. - Jag planerade inte det här. Men jag tycker det är roligt att lära mig nya saker och för lärare finns det ofta inga karriärvägar mer än att bli skolledare då. Förutom arbetet på Campus läser Kajsa in en magisterutbildning i pedagogiskt arbete. Hon skriver en uppsats om mentorskap på lärarprogrammet vid Linköpings universitet. Samtalet med Kajsa tar hela tiden nya vändningar. Men återkommande ord är nyfikenheten som driver henne vidare på hennes personliga resa och insikten om att hon inte får slarva bort sitt liv. - Det känns som om mitt liv går i tioårscykler säger Kajsa när hon ska försöka att sammanfatta sitt liv, så här långt. Men frågan kvarstår om hon någonsin kommer att återvända till lärarjobbet? - Man ska aldrig säga aldrig men jag trivs med att vara här och utveckla verksamheten.
Så jobbar vi med nyheter