Juni 1947 - ond bråd död och IFK-segrar
Allt varmare blev det i juni 1947, ju länge månaden led. Mot slutet var badtemperaturen på sina håll redan uppe i 25 grader.På Norrköpings läskedrycksfabriker rådde närmast kaos, ingenting räckte ju till.Och på gator och torg talades det om dubbelmördarna, om den hemska seglingsolyckan på Bråviken, om IFK:s storartade segrar.
Norrköping av år 1947, och det liksom i ett nötskal. Fabrikstak, och så några av alla dessa skorstenar som fyllde det dåtida luftrummet. Bilden tagen från vad som i våra dagar är ProNova, men som på den här tiden inrymde Tuppens Grytsfabrik. Foto: Carl Werngren, tillhör Stadsmuseets samlingar
Foto:
Konstmuseets chef Aron Borelius återvände från en tågresa genom det raserade Europa. Han hade besökt Spanien och på vägen sett, hur ruinlandskapet i tyska städer som Köln och Hamburg trotsade all beskrivning.
Man kände, kunde Borelius omtala, helt enkelt inte igen sig i dessa städer. Längs järnvägsstationernas stängsel flockades barn och ungdomar, likt svultna djur.
Samtidigt laddades nu upp för det som skulle bli det kalla kriget. Endast en överlägsen USA-krigsmakt kunde hindra Stalins Sovjetunionen från att besätta Europa, hävdade USA:s förre Moskva-ambassadör.
Vid samma tid deklarerade sovjetiske utrikesministern Gromyko i FN, att Sovjet skulle bojkotta nedrustningssamtalen om inte dessa även kom att omfatta atomvapnen (som USA då ännu hade monopol på).
Det började komma uppgifter om den vid krigsslutet försvunne Raoul Wallenberg. Enligt vad som nu rapporterades skulle han ha arresterats av ryssarna i Budapest (och så var det ju också, som med tiden skulle bekräftas)..
Mördare i stan
Större uppseende denna månad väckte dock, i varje fall i Norrköping, dubbelmördarna från Stockholm. Offren var ett gammalt klädhandlarpar på Holländaregatan där, ett brev från Norrköping hade blivit kvar på platsen. Detta blev också spåret, som på bara någon dag ledde polisen rätt.
Mördarna - båda från krigets Europa; den ene österrikare, den andre polack - stack efter dådet till Norrköping, där den ene under några månaders tid, fram till april samma år, haft jobb som diskare på Standard Hotel.
Duon greps på ett resanderum på Kungsgatan. De hade en väska full med Stockholmstidningar, där de hade läst om dådet och om jakten på mördarna.
Någon dag senare samlades 3-400 skådelystna på gården till Rådhuset (där polisen då höll till, och där häktet var beläget). Med egna ögon fick de se, hur de båda gripna hämtades av fyra kraftiga kriminalare från Stockholm. Mördarna visade sig vara småväxta, och de gjorde - konstaterades det - ett överraskande viljelöst intryck.
Fem omkomna
Det var mycket av ond bråd död denna månad, med ytterligare två bestialiska dubbelmord på andra håll i landet.
Och så en fruktansvärd seglingsolycka på Bråviken.
Fem Norrköpingsbor drunknade, när deras båt råkade in i en hastigt uppkommen stormby. Från Lindö hade de tagit sig till Getå, varifrån de skulle vidare mot Sandviken. Någonstans där däremellan måste katastrofen ha inträffat.
Några vittnen till olyckan fanns inte. Kringflytande klädespersedlar dök under de närmast följande dagarna upp på lite olika platser.
Göken gol
Men samtidigt med allt detta ruskiga gick ju också, som alltid, det vardagliga livet vidare.
Mitt i stan gol göken, den väckte hyresgästerna på Plankgatan redan vid fyrasnåret på morgonen.
En tusentonnare avsedd för Portugal lämnade Karlsro varv.
När höstens teaterabonnemang började släppas var det kö i flera timmar.
I Folkets Park uppträdde Svend Asmussen och Ulrik Neumann.
Allsången vid Kakhuset leddes, i helt vanlig ordning, av Gösta Elweroth. På samma ställe kunde man också få sig en rejäl frukost - med två smörgåsar, ett ägg samt mjölk eller kaffe - för bara 1,25 kr.
Och då som nu grunnades det över, vad man skulle hitta på med Strömsholmen (den tidigvarande restaurangen hade brunnit ner 1939). En dag var det i alla fall friluftsgudstjänst där, en som Hedvigs församling svarade för.
Ingen konst
Så här till sommarlovet togs bemannade parklekar i bruk stan runt. Stadens "yngsta och tillika originellaste lekplats" återfanns, enligt Östergötlands Folkblads utsände, på en f d bondgård vid Bollspelaren i Fredriksdal. Trädgården var igenväxt och erbarmlig, men flickor från Fröbels avgångsklass hjälptes åt med inredningen.
Sjuåriga Kerstin svarade rappt på reporterns frågor, såsom hur det stod till med simningen. Kunde Kerstin simma?
- Dävälingenkonst.
IFK Norrköping hade en stor månad. Att svenska mästarna, som det ju var, slog Djurgården borta inför 19.740 applåderande åskådare på Stockholms Stadion var väl i och för sig inte mer än normalt. Med 6-3 var ju inga dåliga siffror. För matchens snyggaste mål svarade Nils Liedholm, "med en utsökt huvudvridning".
Gunnar Nordahl var, naturligtvis, inblandad i flera av målen - men nöjde sig den här gången med att spela fram. Efter varje match hade han en egen krönika på Östergötlands Folkblads sportsidor.
Spektakulärt
Mer spektakulära var segrarna hemma i Idrottsparken mot turnerande brittiska storlag - proffs, väl att märka. Först 4-1 mot Chelsea, därefter 3-1 mot skotska Hibernians.
Mot Chelsea härjade Knut Nordahl i sina bakre försvarslinjer som en veritabel jätten Gluff-Gluff, förvandlande berömda engelsmän och skottar till rena medelmåttorna. Drygt 20.000 åskådare jublade över hemmamålen.
Biorepertoaren hade väl en del att säga om tidens stämningar. Efter instängda krigsår, med svältkost på beredskapsfarser och folklustspel, ville man nu uppleva lite annat.
Som t ex i "Sången till Söderhavet" (med "tjusiga hulaflickor på en solig och månbelyst Söderhavsö - precis som man vill ha dem"). Eller kanske "Sången om Donau" ("Varmblodiga kvinnor! Primitiv zigenarkärlek! Tjusande sång och musik!"), eller varför inte något i stil med "Indiens hjälte"?
Mindre exotisk var väl då Helan och Halvans "Skandal i Oxford". Och ville man alltjämt ha sig något riktigt hemvävt till livs, då gick också det för sig. "Smålänningar" med Sture Lagerwall, Sigurd Wallén, Thor Modéen och Sickan Carlsson lockade med äventyr i både Värnamo och Stockholm.
Bra för flyget
Ett bland många positiva tidens tecken var att det gick så bra för Kungsängen. Början av just denna månad innebar premiären för en ny flyglinje Bromma-Malmö, med Kungsängen som en av anhalterna. Med start från Bromma 5.36 landade man 6.14 i Norrköping. På kvällen gick sedan en tur tillbaka från Malmö.
Därtill var nu en linje Stockholm-Visby, också den med mellanlandning på Kungsängen, på väg igång. I varje fall på försök. 55 minuter skulle det ta från Norrköping till Visby.
Sommarfester
Långa rader med midsommarfester anordnades. Ett speciellt evenemang var den estniska sångar- och gymnastikfesten, där flera tusen landsflyktiga estländare samlades i Norrköping till en djupt nationell manifestation.
Gudstjänst i Matteusskolan ingick, liksom ett festtåg från Hedvigsskolan till Idrottsparken där det stora evenemanget gick av stapeln - avslutat med unison sång till den estniska flaggan.
Och ständigt varmare blev det i Norrköping, denna juni månad år 1947. Temperaturen kröp snart över 30 grader, och glassommaren slog rekord.