Julbordet som slog alla rekord
Det finns rekord som inte är mycket att yvas över. Aldrig har så många kommit till De hemlösas julbord. 206 var anmälda. Förra året var de 150. Palace fylldes igår av människor som bjudits in av den ideella Föreningarna Omsorgsjul och Hela Människan. - Jag är jättehungrig, hoppade ju över frukosten, skrockade en kille. Ingen fil och müsli som grund där inte.
Fr.v. vid Palace fönsterbord är det Johan Hellström, Kaj Sund, Ralph Karlsson och Mathias Gustafsson som gör sig redo att hugga in på julbordet. - Såklart det är ett bra initiativ, säger Ralph Karlsson. Man måste ju uppskatta att det finns de som vill göra något bra för andra.
Foto:
- Fast det är många nya i år, sa han. Och det är klart, med över 200 anmälda, fast riktigt så många kommer inte sen, alla måste klara det absoluta nykterhetskravet för att komma in.
Väldigt många gjorde ändå det. Det här evenemanget som till för två år sedan tilldrog sig på Hemgården, bygger på privata medel och kan arrangeras genom medmänsklighet.
- Jag fyllde jämnt för ett tag sedan och det drog in en del pengar ju, förklarar Maud Muda, en av funktionärerna som också berättar om olika former för insamling under året, just till julbordet.
På plats bland de inbjudna fanns också Berit Malmqvist, kommunalrådet Lars Stjernkvist, landshövding Björn Eriksson och pastor Peter Håkansson från Missionskyrkan. Den sistnämnde var bekymrad över att det fanns så få hjälpmöjligheter i Norrköping.
- Vi har en cafébuss i Hörsalen varje fredagsnatt, alla kyrkorna tillsammans. Men det finns ingen som har det totala greppet. Fast om man jämför med Linköping så finns det många fler möjligheter till hjälp där, skyddsnätet är absolut tätare, säger han. Man är mer maktlös här, många vet inte vart de ska vända sig.
"Behov av ideella krafter"
- Det finns ju de som säger att de hemlösa inte ska bli beroende av välgörenhet, säger landshövding Eriksson. Men jag menar att båda delarna behövs, en kommun kan inte klara av all omsorg själv. Det kommer alltid att finnas stort behov av diakoni och frivilligrörelsen och andra ideella krafter.
- Som Frälsningsarmén, säger Berit Malmqvist. Där hör jag också att de aldrig haft så många hjälpsökande som nu.
Det är nu elva år sedan julbordstraditionen startade. Inbjudningarna sätts upp på olika ställen som Riabyrån och Hela Människan. Nu bjuds det på kall tallrik, varm tallrik, kaffe och så en julklapp. Till det spelar en trio musikanter.
Stämningen var hög från början, alla inbjudna är inte sådana som "bor på gatan" man kan ha ett stödboende eller plats på något härbärge. Men drömmen för alla vi frågade är att ha ett eget, riktigt hem.
- Men det har blivit svårare hela tiden, samhället är verkligen hårdare, säger Johan Hellström som åtminstone idag har hittat ett trevligt gäng att julfesta med.
Men nu dröjer det ett helt år till innan någon bryr sig om er igen, säger vi.
- Nä, man vet aldrig, säger Johan. Man kanske får sig en dans kring majstången också!
Så jobbar vi med nyheter