Joel Miller, amerikan som inte gillar kriget
NORRKÖPINGVi ska prata krig. Klart han är emot. No more Bushit! Slagorden sitter sedan demonstrationen i Stockholm i lördags. - Vissa saker är mycket enkla. Amerika krigar för att utöka och kontrollera sin makt. Men omsorgen då, om det irakiska folket? Vems bomber faller på vem? svarar han. That´s it. - Ingen tvekar om att Bush är världens största hycklare. Det står till och med i Washington Post.
Joel Miller har nära kontakt med sitt New York trots snart 40 år i Sverige. "De är så otroligt rädda amerikanerna", säger han. Och några tjänar stora pengar på det. FOTO: ANITA KJELLBERG
Foto:
- Det är som i vilken bananrepublik och diktatur som helst. De i Guantánamobasen har inga mänskliga rättigheter.
<b>Ingen majoritet</b>
Joel påminner om att Bush bara fick 22 procent av det totala röstantalet i USA.
- Valsystemet gjorde att han vann. De flesta röstar ju inte alls. Men det är svårt att säga hur utvecklingen hade gått med Clinton som president. Han var charmig, Bush är klumpig. Annars är det ingen viktig skillnad.
Nu brer amerikahatet ut sig.
- Jag menar att Bush är det amerikanska folkets största fiende. Men man ska naturligtvis inte hata amerikanerna utan den amerikanska politiken om man nu ska hata någonting. Vi ska komma ihåg att det finns 600.000 hemlösa i USA, 32 miljoner lever under existensminimum och många av dom arbetar minst 8 timmar om dagen. Vad gör Bush för dom?
Jo, menar Miller, han försämrar deras möjligheter att leva ett värdigt liv.
- Det är från de sjuka och arbetslösa pengar tas, det är från skolor och äldreomsorg. Mammor får tre veckor ledigt när de föder barn. Så är dt när USA i förraveckan bestämde att ytterligare tio miljarder dollar ska användas till kriget.
<b>Rädda människor</b>
Samtidigt som USA tillåter sig allting i "jakten på terrorister". Som att fortfarande nästan dagligen bomba Afghanistan. Och amerikanarna blir allt räddare.
- Min bästa vän i New York berättar att hon har slutat åka i tunnlar, det skulle kunna vara ett mål för terrorister. Hon är rädd när hon far över broar, men det går inte att leva i den stan utan att göra det. Amerikanerna är otroligt rädda och samtidigt, av samma skäl, mer kontrollerade än någonsin. Det är gyllene tider för företag som arbetar med "security".
Men Miller menar också att den här typen av konflikter, som kriget, gör att man ser galenskapen tydligare än annars.
- Vad vi kan göra är att lära mer om demokrati och arbeta för ett verkligt folkstyre. Det är ju inte folket som vill ge mer pengar till de redan jätterika. Dessutom är det så att om vi hade en rättvisare värld skulle det göra de rika rikare.
Bojkott (McDonald´s och Cocacola) och demonstrationen som opinionskraft tror han också på.
- Det är ju därför Anna Lindh och Göran Persson har ändrat sig. Men vi ser hur Sverige exporterar vapen till USA trots att lagen är mycket klar: inga vapen till krigförande länder.
<b>Motstånd länge</b>
Joel Miller tror inte på någon snar seger för amerikanarna i USA, han tror istället på många år av motstånd. Han påminner om att det är ländernas befolkning som ska få göra sig av med den ledare de ogillar, "varför plockar dom inte bort Sharon och hur är det med Zimbabwe, med Nordkorea?
Joel Miller som kallar sig "fundamentalistisk demokrat" kan tala hur länge som helst, han har massor med exempel och siffror i huvudet. "Inte var det svenska folket som bestämde att Sverige skulle stödja sina banker med 1,3 miljarder?"
Men nu vi vill avrunda och frågar varför han bor i Sverige.
- Det var paradiset, sa han. Då när jag for runt i världen efter militärtjänsten och kom till hit såg jag hur folkhemmet fungerade, att människor fick hjälp och att det fanns trygghet här. Jag blev kär i Sverige!
Så var det!
Men demokratin, säger han, den måste erövras hela tiden, varje dag.
Född i Bronx, New York 1940, till Sverige 1965 ? efter fullgjord militärtjänst i Turkiet och Washington i ASA, Army Security Agency som kryptografisk tekniker.
Lärare på Kungsgårdsgymnasiet i engelska och svenska.
Egen företagare - engelska tjänster
Frilansförfattare
Internationell sekreterare i FNL-grupperna till 1975
Reser hem till släkt och vänner nästan varje år.
Amerikansk medborgare som bor i Norrköping med fru Anne-Marie. De har två vuxna barn.