Det som främst har varit föremål för utredningen har varit Migrationsverkets handläggningstider. Målsättningen är att beslut som rör medborgarskap ska vara fattade inom sex månader från ansöksdatum. I utredningen upptäckte JO ärenden som hade tagit över tre år att handlägga. Endast i enstaka fall av dessa ärenden var förklaringen att andra myndigheters handläggning dragit ut på tiden.
– Handläggningen av dessa ärenden präglades av passivitet. Ärenden avgjordes ofta först efter att det kommit in en begäran om att ärendet skulle avgöras eller domstol förelagt verket att avgöra ärendet så snart som möjligt, skriver JO Per Lennerbrant i rapporten.
Utöver detta anmärker JO även på brister i diarieföringen som förekom i många av de granskade ärendena.
– Dagboksbladen framstod som röriga. I flera ärenden används olika benämningar på samma person och det framgick inte vem som var avsändare eller mottagare och vad som hade skickats eller kommit in.
I protokollet uppger Migrationsverkets företrädare att det pågår ett arbete för att effektivisera handläggningen och att de långa väntetiderna kan bero på en kraftig ökning av ärenden på medborgarskapsenheten.
De framhåller att man just nu håller på att digitalisera medborgarskapsprocessen som tidigare inte varit digitaliserad överhuvudtaget, men att det återstår mycket arbete innan det är genomfört.