Jätteskillnader i lärartäthetmellan Norrköpings skolor

Som till exempel att Borgsmoskolan har dubbelt så hög lärartäthet som Kunskapsskolan.
Men när det gäller avgångsbetygen i nian, så har Kunskapsskolan stadigt legat högst i kommunen. Medan Borgsmoskolan huserar i det verkliga bottenskiktet.
Trots bara halva lärartätheten noterar Kunskapsskolan alltså oerhört mycket bättre resultat än Borgsmoskolan. Detta kan utläsas ut kommunens årliga statistik, inrapporterad till Skolverket.
Om man bortser från några skolor så små, att de i det här sammanhanget måste räknas bort – de har högst 12 elever – så ser skolstatistiken ut så här bland dem har mest: Johannesskolan 11,6 lärare per 100 elever (och 93 elever), Hagebyskolan 10,2 (med 401 elever) , Enebyskolan H 10,1 (298 elever) och Borgsmoskolan 10,0 lärare per 100 elever (211 elever).
De har minst
Lägsta antalet lärare per 100 elever har på motsvarande vis Långtorpsskolan med 4,2, Sandtorpsskolan 4,3, Ur och skur 4,6, Kunskapsskolan 5,0 och Smedbyskolan med 5,2 lärare per 100 elever.
Då är att märka att det av dessa bara är Kunskapsskolan som har högstadium, och som alltså sätter betyg på eleverna.
Mest iögonenfallande är här kontrasten mellan Kunskapsskolan och Borgsmoskolan. Men även f d Hagebyskolan, numera Söderporten, kombinerar sin höga lärartäthet med mindre bra betygsresultat nu i höst.
Långtorpsskolan har 76 elever, Lindöskolan 64. Den låga lärartätheten där avspeglar, att dessa båda Lindöskolor inte får något nämnvärt från den s k sociala profilen.
Profilpengar
Sociala profilen utgör i år elva procent av sammanlagda anslaget till grundskolan. Dessa pengar baseras till 70 procent på föräldrarnas utbildning, med extra tilldelning om de inte har mer än grundskola. Vidare tas till vardera 15 procent hänsyn till, om förälder är ensamstående samt till om båda föräldrarna är födda utomlands.
Här kommer Lindö så att säga till korta. Medan däremot skolorna, som har råd med hög lärartäthet, också har större tilldelning från den sociala profilen.
För högaktuella Mosstorpsskolan, med sin elevstrejk under förra veckan, redovisas 8,0 lärare på 100 elever för det här läsåret.
Som framgått måste man på den skolan ta bort sex tjänster på högstadiet  till hösten. Det uppges vara en följd av att det blir 21 elever färre då.
Underskott i år
Men trots denna nedskärning har rektor Rosita Westerholm uppgett, att lärartätheten under nästa läsår – efter nedskärningarna – kommer att uppgå till 8,6 lärare på 100 elever.
Att lärartätheten efter nedskärningarna ändå skulle öka med 0,6 enheter går ju inte alls ihop, utifrån normala räknesätt.
Men till saken torde också höra, att Mosstorpsskolan nu går in till barn- och ungdomsnämnden med ett underskott för i år på 1,4 miljoner kronor – av en budget på 20,8 miljoner kronor.
Har varierat
Av skolkommunalrådet Olle Johansson har emellertid framgått i Folkbladet, att budgetar i princip ska hållas. Han har också påpekat, att Mosstorpsskolan dras med gamla underskott.
Risken är nog stor, att Mosstorpsskolans slutliga lärartäthet kommer att hamna betydligt under 8,6 – hur nu den siffran än är framräknad.
Lärartätheten i kommunen som helhet, tagen som ett genomsnitt för alla skolor, har mellan läsåret 2004/05 och det innevarande läsåret varierat mellan 8,1 och 7,5 lärare per 100 elever. Nu senast ökade den något, från 7,5 till 7,6. Men detta är då den näst sämsta siffran under perioden.
Om man bara tar med kommunens grundskolor blir lärartätheten någon eller några tiondelar högre. De fristående skolorna drar nämligen ner snittet.
Så till exempel har både Vittra vid Röda stan och Jönsbergska idrottsskolan det här läsåret bara 6,0 lärare per 100 elever. Men liksom Kunskapsskolan kombinerar Jönsbergska denna relativt låga lärartäthet med höga betyg i nian.
Genomsnittliga rikssiffran är i år 8,2 lärare per 100 elever. Norrköping ligger alltså klart under snittet i Sverige.