Tuffa tider väntar för Norrköpings kommun.
"Nu står vi alla inför mycket tuffa prövningar", skriver Sophia Jarl som menar att det här är ingen tillfällig ekonomisk svacka som kommer att kompenseras av bättre tider 2025 och framåt.
"Förr har jag ofta pratat om effektiviseringar men nu måste vi även fokusera på reduceringar", fortsätter Jarl.
När nämndernas behov nu är analyserade tillsammans med prognoser för skatteintäkter, statsbidrag och finansnettot är medräknat ser den ekonomiska prognosen ut så här för Norrköpings kommun: 2024 -383 miljoner, 2025 -394 miljoner, 2026 - 540 miljoner, 2027 -718 miljoner.
"Det är självklart så att inflation och en nationell lågkonjunktur med höga räntor och därtill höga energipriser har stor betydelse för kommunens ekonomi men när svensk tillväxt bromsar in och det inte längre skapas nya resurser som kan täcka upp i redan befintlig organisation synliggörs strukturella problem", skriver Jarl.
För höga investeringsnivåer är enligt Jarl ett problem: "Kommunen har under ett antal år ökat sin investeringsnivå från cirka en halv miljard till minst det dubbla ibland tredubbla. Det här har gjorts under en relativt kort tid och alldeles för lite hänsyn har tagits till att investeringar faktiskt påverkar driften. Skollokaler, idrottshallar, utbyggnad av parker är bara några exempel som nu får stor påverkan i driftsekonomin".
Hon skriver också att: "År efter år har verksamheterna fått ersättning för ökade behov och samtidigt har inga krav ställts på att verksamheterna ska gå igenom om de har samma behov som tidigare år – det vill säga om det finns resurser som kan plockas bort. Det här har drivit kostnader och när behov har försvunnit har verksamheterna använt de resurserna till ”andra saker”."
Till det kommer 1 400 lediga platser inom kommunala skolor för att "anpassningar inte gjorts i tillräcklig utsträckning".
– Det har varit många år som det har varit väldigt stora behovsäskanden, där man har velat göra stora kvalitetsförbättringar. Nu handlar det om att det är förändrade volymer, framför allt att det skrivs ned mycket i befolkningsprognosen, vilket gör att det finns en överkapacitet i organisationen, som man inte får ersättning för, säger Sophia Jarl till Folkbladet.
– Vi kan inte räkna med stora förändringar i skatteprognoser eller pensioner, och vi kan inte heller räkna med, givet den inflation som är, att regeringen kommer att göra några snabba kast när det gäller statsbidrag. Det är ett extremt komplicerat läge.
Den politiska majoriteten, Borgerlig samverkan tillsammans med Sverigedemokraterna ska till den 20 maj ta fram förslag för att möta upp de stora underskotten. "Det kommer handla om att effektivisera i form av besparingskrav men det kommer också handla om att reducera verksamhet - det vill säga - ta bort verksamhet som vi inte längre har kostnadstäckning för. Fokus nu är kommunens absoluta grunduppdrag", skriver Jarl.
– Kommunen gör mycket som inte är direkt lagstadgat. Vi behöver titta på vad är det för reduceringar vi kan göra på verksamheter som vi inte i dag har kostnadstäckning för. Jag kan inte peka ut några i dagsläget, vi håller på och tittar på det.
De nya prognoserna kom förra veckan. Beslut ska fattas i kommunstyrelsen den 30 maj och den 19 juni ska budgetramarna för 2024 och framåt klubbas i kommunfullmäktige.