Janna brinner för nya jobbet
Hon har mörkt bruna och intresserade ögon. Vid vårt besök är det andra arbetsdagen för Janna Valik - men antalet intervjuer har hon redan tappat räkningen på. Den nya generaldirektören för Migrationsverket är just nu byte för det s k mediadrevet. Ändå, när vi börjar med att fråga Hur kunde du? Vem vill ha ett så omöjligt jobb? så tänker hon efter som om det är första gången hon letar rätt svar. - Jag tycker ju att det ska bli roligt, jag är väldigt intresserad av invandrarfrågor och tycker att jag jobbar på en så väldigt bra myndighet.
- Jag har tur som får arbeta med sådant jag är intresserad av, säger Janna Valik. Hon till och med brinner för invandrarpolitiken, säger hon. Så vi finner en glad tjej som verkar väldigt sugen på att arbeta och som dag två på jobbet upptäcker att pauser inte ingår i hennes tjänst. För generaldirektören är det bara att köra! FOTO: JANNE FORSBY
Foto:
- Men det gick ju snart över, det är väl inte så kul med en som inte kan språket, säger hon. Men ett starkt minne är hur hur mina föräldrar upphörde att vara föräldrar, de kunde inte längre vara de där trygga vuxna som kunde ta hand om allt och förklara saker. Den upplevelsen och allt det för med sig att byta land, den har man med sig hela livet. Känslan att inte få göra som man vill, att inte veta vad man får och inte får göra. Då är man inte fri.
Flytt till Norrköping
Det blev västkusten och Falkenberg, efter skolan socialt jobb i Göteborgs förorter, sedan slutet av 80-talet Invandrarverket. Två barn som nu är 17 och 20, några perioder hemma med barnen, idag finns en sambo och ett barn hemma. Snart blir det ny bostad i Norrköping. Hon har fått en karta över stan i present.
För att dra ihop 48 år på några rader. Frågar om hon är upprymd efter allt som hänt, det har gått rätt fort de senaste dagarna.
- Jag var nog mer upprymd för ett par dagar sedan, skrattar hon. I något soffprogram i tv fick jag höra att en GD inte ska skratta så mycket. Men, allvarligt talat, jag tror att mina erfarenheter och kunskaper ska kunna uträtta något gott här.
Kan hennes egen bakgrund ha någon som helst betydelse i jobbet?
- Jag tror att alla människor är ett resultat av sina erfarenheter och för min del betyder det att jag har ett brinnande intresse för migrationspolitiken. Men mina uppgifter till vardags är nu att se till att lagar och konventioner följs på bästa sätt, jag ska hålla kontakt med alla på verket och med våra samverkanspartner som polis, socialen och integrationsverket, media också förstås. Och det är ju lite speciellt.
Nu tänker Janna Valik efter en stund så det ska bli rätt.
- Självklart måste media rapportera om vårt jobb och självklart handlar det ibland om enskilda fall där man tycker att några blir orättvist behandlade och besluten är upprörande. Men visst vore det bra om hela bilden kom fram, att man skulle respektera skälen till det beslut myndigheten har tagit. Det kan bli fel ändå och kanske har inte verket alltid all information. Men självklart gör vi vårt yttersta för att det ska bli en rättvis och korrekt behandling av alla ärenden. De flesta gör ett fantastiskt jobb och jag vill att alla ska känna stolthet över det också.
Janna Valik talar om att förtroendet för verket behålls och stärks. Ibland framställs enskilda tjänstemän som några som finner särskilt nöje i att förstöra enskilda människors liv, säger hon, en sorts illasinnad journalistik. Det är ju så, menar hon, att de flesta anställda "springer väldigt fort" och ofta gör mer än de behöver för att de vill vara till så god hjälp som möjligt.
Men hon förstår också känslorna hos de som vill hjälpa utvisade flyktingar genom att gömma dom.
- Det kan bli rätt och det kan bli fel, de handlar i god tro men ibland gör de mer skada än nytta och det kan blir ett ökat lidande när de väcker hopp för de som inte får stanna.
Janna Valik vill att de som söker politisk asyl i Sverige ska visa respekt för myndigheterna här. De ska säga vilka de är, de sökande har också ett ansvar för att handläggning av deras ärenden ska gå snabbt.
- Visst finns det massor av skäl till att man inte har ett pass när man kommer, men det enda det är aldrig bra, det tar bara en massa tid att reda ut vilka de är. Fast de offentliga biträden som numera kommer in i ett mycket tidigare skede, det är en enkel och mycket effektiv förbättring både för de sökande och för handläggarna.
Klokhet och ödmjukhet
Sex år gäller förordnandet som GD.
- Jag är inte omedveten om den ansvarsfulla roll jag tagit på mig. Det är ett komplicerat uppdrag med höga krav och det känns ibland. Jag vill arbeta så att mina arbetskamrater och uppdragsgivare blir nöjda. En sak är att varje dag fråga om våra resurser används på bästa sätt.
- Som GD har jag ju makt, det vore fel att säga annat. Men det handlar om att hantera den med klokhet och ödmjukhet.
Vi hoppas det finns ett liv utanför jobbet också.
Idag ser Janna Valik hur hon försökt återskapa det mycket goda sociala sammanhang hon levde i som barn i Brno.
- Jag tycker jag har klarat det här i Sverige, säger hon. En avgörande sak var när mina barn föddes här, de är ju svenska. Men jag märker att man blir mer intresserad av sitt ursprung med åren, jag har hört andra säga det också.
Fritid då, ledigheten?
- Ja, det brukar handla om böcker och bio och sånt va, skrattar hon. Mest älskar jag att umgås med mina barn, särskilt när de väl har kommit över tonårstiden. Så läser jag, helst Kallifatides och Kundera, ser film, få se nu vad jag minns, ah, Kolja, en härlig tjeckisk film om en pojke som får kontakt med en musiker, och så Varats olidliga lätthet, efter Kunderas roman. De är favoriterna.
Promenader ska det bli, nya upptäcktsfärder väntar i Norrköping.
Hon följer oss ut för ett bloss.
- Jag får passa på, säger hon, för jag har upptäckt att det finns inga pauser i det här jobbet!
Bara att tillägga att Janna Valik har ett härligt skratt. Det kanske hjälper.
Så jobbar vi med nyheter