Joakim Ljungqvist arbetar i Strykbrädan i Industrilandskapet. På våning tre finns näringslivsavdelningen, där han har sitt kontor.
Joakim Ljungqvist, 49, är Motalakillen som i början av 90-talet värvades från närradion – efter att ha hämtat hem idéer från USA – till den nystartade kommersiella radiokanalen East FM i Norrköping. Där började hans resa inom mediebranschen. Efter några år stack han till Stockholm och jobbade på Radio City innan han blev rekryterad till musiktvkanalen MTV i London.
Han återvände till Stockholm och en chefsposition på en privat radiokanal där. De första åren gick det inte så bra, men efter att han fått en andra chans vände det, då han fick möjligheten att starta en helt ny radiokanal som också blev ett tv-nätverk i Skandinavien, med namnet "The Voice".
– Att efter att ha mått så pyton i fyra år verkligen få lyckas med någonting som kändes så himla bra i hjärtat var helt underbart, säger Joakim Ljungqvist.
Efter några år gick resan till Mix Megapol. Efter att den kanalen blivit nummer ett i Sverige kände han att han nu ville han göra något annat, nu var han färdig med det här. Han bytte Stureplansmiljön mot Motala, utan att ha en klar färdriktning.
– Det var då jag fick chansen att byta bransch in till det här, som jag jobbar med i dag. Jag visste inte vad näringslivsutveckling var, men jag drog i väg ett mejl till näringslivsdirektörerna i Norrköping, Linköping och Motala.
Den enda som svarade var näringslivsdirektören i Linköping, som rekryterade honom som marknadschef för näringslivsbolaget i kommunen, där han jobbade med marknadsföringsfrågor, för att attrahera företag, talanger och besökare.
Här blev han kvar i fem år, och jobbad bland annat med Linköpings varumärke: "Där idéer blir verklighet". Han säger också att han "är lite pappa" till konceptet med profilarbetet för Linköping som Sveriges flyghuvudstad.
Sedan dök det upp en tjänst i Motala där man var precis i ett embryo att bygga upp ett näringslivsbolag tillsammans med kommunen, för att vända en negativ trend.
– När man ska jobba med attraktivitetsfrågor är ett varumärke väldigt viktigt i kommunikationsarbetet. Hur jobbar man då med ett platsvarumärke? En plats måste ju få ägas av alla och ägas av ingen.
Då vattnet, Vättern, gör att Motala sticker ut landade det i begreppet "Östergötlands sjöstad".
Efter sex år startade Joakim Ljungqvist ett eget bolag, där han arbetat med kommuner och företag, kopplat till platsutveckling och att hjälpa till med etableringar och investeringar, att hitta rätt plats att växa på.
Efter en inspirationsdragning i Norrköping fick han frågan om han inte skulle söka tjänsten som näringslivsdirektör här. Han tillträdde den 1 maj i år med uppdrag näringslivsutveckling. Det är en ny roll för honom att arbeta inom en kommun, vid näringslivsavdelningen.
– Den första reflektionen är "jäklar vad det har hänt mycket i Norrköping", säger Joakim Ljungqvist som jämför med stan för 30 år sedan.
Han känner sig hemma här, då Norrköping och Motala har lite samma kultur och bakgrund som industrikommuner. Nu ägnar han sig åt att nätverka, att lära känna och förstå behov, och har pratat med mellan 50 och 60 bolag. Samtidigt håller han på att lära sig kommunorganisationen.
– En viktig insats framåt som vi hoppas påbörja nu under hösten är att tillsammans titta på och arbeta fram ett inriktningsdokument för etablering. Att man tittar på vilken typ av område ska nischas för vad. Vilken typ av företag/branscher är det vi vill sortera var någonstans.
Sveriges har en ny export- och investeringsstrategi. Det är spännande att titta på vad man från nationellt håll prioriterar för branscher och på vilket sätt Norrköping aktivt kan bidra i det, säger Ljungqvist.
– En av de snabbast växande branscherna i Norrköping de sista tio åren är inte minst hela logistiksidan, som är ett nationellt prioriterat område.
Norrköping växer så det knakar – men har också hamnat långt ner bland landets kommuner i enkäter om företagsklimatet. Det handlar om service och bemötande, och dialog mellan företag och kommun, något Ljungqvist "jobbar järnet med nu" för en handlingsplan. Samtidigt:
– Företagsklimat är så himla mångfacetterat. Det är inte enkom kommunens förhållande till sina företag. För mig är företagsklimat lika viktigt hur företag relaterar till andra företag. Hur mån om varandra är man? Vilken vi-känsla har vi skapat i Norrköping? Det finns många företag som har en stor bas av leverantörer, men hur många stöttar man lokalt sett?