"Jag trivs med mitt arbete"
NORRKÖPING- De är osäkra, otrygga och i behov av bekräftelse. I bakgrunden finns en historia som gör att de mår fruktansvärt dåligt. Så beskriver Ann Wilkens, på prostitutionscentrum vid socialtjänstförvaltningen i Stockholm, de kvinnor som säljer sin kropp. Men alla känner inte igen sig. - Det stämmer inte in på mig. Jag trivs med mitt arbete, säger Eva, 31, som är prostituerad.
- De som kommer till oss mår väldigt dåligt. Ofta har de symptom som liknar de som ett tortyroffer har. Post-traumatisk stress med flashbacks, otäcka minnesbilder och mardrömmar är vanligt. De är också vanligt att kvinnorna är självmordsbenägna, förklarar hon.
Ann Wilkens menar att det inte är vem som helst som blir prostituerad.
- Tre av fyra kvinnor har en bakgrund som gör att steget till att sälja sin kropp inte är så långt som för oss andra. Det kan handla om att de har blivit sexuellt utnyttjade som barn eller har blivit mobbade under en stor del av uppväxten. Men det kan också vara så att de aldrig har känt sig älskade på grund av olika saker. De tror att de får bekräftelse genom att män vill köpa dem, fortsätter hon.
<b>Säljer sex via Internet</b>
Men alla prostituerade känner inte igen den här bilden. Eva säljer sexuella tjänster via en Internet-sajt.
- Jag mår inte dåligt. Jag jobbar med det här för att jag trivs med det. Det är spännande och jag tycker om att träffa olika människor. Det är precis som vilket jobb som helst, menar hon.
Eva satte in en annons på en Internet-sajt för några år sedan. Varför kan hon inte riktigt förklara.
- Jag vet inte. Det var en kul grej. Tyckte att det verkade spännande. Jag tycker om sex och jag tycker om att få betalt. Jag ser absolut inget förnedrande i det, berättar hon.
<b>Andra kanske, men inte jag</b>
- Visst finns det tjejersom mår dåligt, men jag mår bra och jag har inga planer på att sluta, fortsätter hon.
Enligt Ann Wilkens har många av kvinnorna som slutat prostituera sig problem med relationer.
- Många har svårt att ha en stadig relation med en man. Sex fungerar inte alls för de flesta. Det får dem att minnas och att på nytt känna sig som en "hora", berättar hon.
Eva har haft flera förhållanden under tiden hon har prostituerat sig och hon medger att det finns svårigheter.
- Men inte för min del. Det är han som måste acceptera mitt jobb. Jag brukar göra klart för mina nya killar vad jag arbetar med, sen är det upp till dem. När det gäller sex gör jag skillnad på känslor och arbete. Svårare än så är det inte, säger hon.
<b>Trevliga kunder</b>
Trots att många prostituerade har råkat illa ut så är Eva aldrig rädd när hon jobbar.
- Mina kunder är väldigt trevliga så jag behöver inte vara rädd. Det har hänt någon gång att en kille inte har velat betala. Men då har jag satt dem på plats eller hotat med att polisanmäla honom, säger hon.
Eva berättar att hon aldrig har haft en hallick eller någon som hjälpt henne att få kontakt med sexköpare.
- Det är en skillnad mellan svenska och utländska tjejer. De utländska har ofta någon som sköter deras affärer. Vi är mer självständiga, känner vi inte för att jobba så gör vi inte det, förklarar hon.
På sin hemsida presenterar Eva sina priser. Hon erbjuder tjänster från 1000 kronor till 3000 kronor. En viss vecka kan hon inte ta emot några kunder på grund av semester.
- Det är som vilket arbete som helst. Jag tjänar ganska bra och jag bestämmer själv när jag vill ha semester, säger hon.
<b>Äckelkänslor</b>
Enligt Ann Wilkens kan känslor av äckel, självmordstankar och mardrömmar komma långt efter att en prostituerad slutat.
-Det kan gå flera år och så en dag på bussen känner de en lukt från en man som får dem att minnas. Efter att ha sett hur de kvinnor som sökt vår hjälp mår kan jag aldrig förstå de som säger att de ser det som ett vanligt arbete, säger hon.
- De kvinnorna förtränger sina känslor, fortsätter Ann Wilkens.
Fotnot: Eva heter egentligen något annat.
Så jobbar vi med nyheter